Jag har alltid älskat trädgårdar. Idén att kunna välja vilka blommor, träd och buskar man vill ha omkring sig. Vilka läkeväxter man vill ha lättåtkomliga. Vilka grönsaker, frukter och kryddor man vill kunna skörda.

Mina trädgårdar har växlat mellan ganska stora projekt och som just nu, krukodling på en solig terrass. Storleken spelar ingen som helst roll, men däremot står det helt klart att jag behöver någonstans att stoppa fingrarna i jorden.

Det som varit gemensamt för mina trädgårdar är att de har varit nyttoträdgårdar. För mig är det en sådan enorm glädje att skörda det jag odlat, att ta vara på rikedomen i trädgårdslandet.

Sommaren i fjol höll jag på och testade recept till Trädgården på Strömsö. Jag syltade, lade in, mjölksyrade, torkade och kokade. Jagade rätt på gamla recept och provade nya. Lyckades och misslyckades. Och slogs gång på gång av hur skönt det är att stå i köket och röra i en gryta fylld med kaneldoftande krusbärsmarmelad, hur roligt det är att se en mjölksyrningsprocess komma igång och hur meditativt det är att sitta och sprita ärtor och rensa bär. Och vet ni, trots att jag testade kanske 60 recept i somras tog det faktiskt inte så värst lång tid.

Att ta vara på det trädgården bjuder gör mig lycklig och får mig att känna mig rik. Jag tänker på hur det var för hundra år sedan när landsortsborna var tvungna att ta vara på allt de odlade för att överleva vintern. Klumpen i magen när hyllorna fortfarande gapade tomma i oktober, eller lättnaden när man stängde dörren till en fullpackad matkällare. För mig är det nog fortfarande lite så.

När jag ser mina rader med syltburkar och inlagd gurka vet jag att det innebär att jag klarar vintern utan att behöva köpa produkter som innehåller tillsatser jag inte vill ha eller råvaror som transporterats över halva världen. Jag vet att jag får mina syrade morötter med just den kryddning jag gillar. Jag kan välja rättvisemärkt socker i min marmelad. Det är också en sorts rikedom.

Att odla sin trädgård

En bra jordkällare är idealet då grönsaker ska förvaras. Men alla grönsaker, rotsaker och frukter passar inte ihop.

Av grönsakerna är det främst morötter, rödbetor, kålrot, vitkål och purjolök som lämpar sig för vinterförvaring. Trivsel temperaturen för långförvaring varierar något, men man kan kompromissa och förvara de här rotsakerna i potatiskällaren. Annars är noll grader idealtemperaturen för morötter, kålrot, vitkål och rödkål. Rödbetor trivs bäst när det är en till två plusgrader, medan purjolöken vill gärna bli lite frostbiten av en halv till en minusgrad. Om man måste kompromissa är det bättre att det är någon grad varmare än någon grad för kallt.

Fem plusgrader är lämpligt för potatis. Fuktigheten får ligga runt 95% och ventilationen ska vara god. Det är också viktigt att dräneringen fungerar runt jordkällaren så att inte vatten rinner in och att det är helt mörkt i källaren. Potatis förvaras bäst otvättade.

Kylskåpsförvaring är torr

Det som gör att rotsakerna blir mjuka i kylskåpsförvaring beror ofta på att kylskåpet är för torrt. Då avdunstar grönsakens egen vätska. Det hjälper om rotsakerna är inne i en plastpåse som är perforerad med små andningshål.

Se upp för köldskador

Man får också se upp med att rotsakerna inte får köldskador. Vätskan expanderar när den fryser till is och spränger cellerna. När rotsaken tinar upp blir den blöt och cellsaften blir en grogrund för bakterier och svampar att trivas i. Grönkål och palsternacka är grönsaker som tål frost och som kan skördas även under vintern. Men man behöver tänka på att det inte går att lagra dem efter att de skördats i minusgrader.

Mikko Rahtola är expert på ekologisk odling och grönsaker. Vi besöker Koiskala gård utanför Lahtis och beundrar de gedigna matkällare som fortfarande är i användning. Kalle och Pauliina Knuuttila som är ekologiska bönder på Koiskala gård odlar främst äppel och rotsaker.

Håll äppel skilt

Äppel går inte att förena med rotsaker. De behöver ha ett eget förvaringsrum eftersom de släpper ut rikligt med etylen, som påverkar mognadsprocessen hos andra frukter och grönsaker. Äppel ska förvaras i ett mörkt rum med god ventilation. Rummets temperatur ska vara mellan 2-5 plusgrader.

Skörda under torra dagar så sent på skördetiden som möjligt (gäller inte potatis) innan frosten kommer. Ett knep ifall man skördar tidigt då det fortfarande är varma dagar är att lämna källardörren öppen under nätterna för att få ner temperaturen. Hantera grönsaker och frukt varsamt eftersom stötskador förkortar hållbarheten.

Stuka och alternativ förvaring

Om man inte har tillgång till en jordkällare finns det ett enklare och billigare system. Man kan gräva ner brunnsringar i marken och täcka över med ett lock. Det kan vara smart att sätta den här typen av förvaring i ett uthus för att underlätta hämtning av grönsaker på vintern.

För dem som varken har källare eller uthus finns ytterligare ett sätt att förvara skörden på, nämligen den traditionella stukan. Man gräver en grop i marken, sätter skörden i gropen och blandar med torv. Överst sätter man ett 30 cm tjockt lager med jord. När man hämtar grönsakerna bör temperaturen ligga närmare noll grader eller högre för att inte grönsakerna ska få frostskador.

Vinterförvaring av rotsaker på Koiskala gård

Alexandra skriver kortfattat om vitaminer, mineraler och antioxidanter - om det viktigaste som våra kroppar behöver.

Vitaminer

Vitamin A
Viktigt för synen, bentillväxten och reparationen av hud och vävnad. Antioxidanten betakaroten är ett förstadium till A-vitamin och skyddar immunförsvaret. Bristsymptom är dåligt nattseende, torr hud och låg motståndskraft mot infektioner, särskilt i andningsvägarna.

Vitamin B1 – thiamin
Viktigt för kroppens energiproduktion, för nervsystemet, musklerna och hjärtat. Stimulerar tillväxt och mental förmåga. Bristsymptom är depression, irritation, nervös oro och minnesproblem. Brist på thiamin är vanligt hos alkoholister.

Vitamin B2 – riboflavin
Hjälper till med kroppens energiproduktion och stärker funktionen hos vitamin B3 och B6. Vitamin B2 är också viktigt för reparationen av vävnader. Bristsymptom är energibrist, torra och spruckna läppar, domningar och klåda i ögonen.

Vitamin B3 – niacin
Viktigt för matsmältningssystemet, huden och cirkulationen. Hjälper till med frigöring av energi. Brist på B3 är ovanligt, men kännetecknas av energibrist, depression och flagande hud.

Vitamin B6
Stöder upptaget av protein och fett, produktionen av röda blodkroppar och underhåll av immunförsvaret. Bristsymptom är anemi, dermatit och depression.

Vitamin B9 – folsyra
Särskilt viktigt för celldelningen före och under graviditet. Den som vill bli gravid brukar rekommenderas tillskott av vitamin B9. Brist kännetecknas av anemi och aptitlöshet. Hänger också ihop med nervskador på spädbarn.

Vitamin B12
Viktigt för tillväxten, produktionen av röda blodkroppar samt underhåll av nervsystemet. Bristsymptom är trötthet, ökad risk för infektion och anemi.

Vitamin C
Stödjer järnupptaget och bidrar till hälsosam hud, tänder och ben. Stärker immunförsvaret och hjälper till att motverka infektioner. C-vitaminbrist är väldigt ovanligt men kännetecknas av ökad mottaglighet för infektioner, trötthet, sömnsvårigheter och depression.

Vitamin D
Viktigt för ben- och tandproduktion samt hjälper kroppen att ta upp kalcium och fosfor. Bristsymtom är benskörhet, muskelsvaghet och anemi. Brist hos barn kan orsaka rakitis.

Vitamin E
Viktigt för en frisk hud, för cirkulationen och underhållet av cellerna. E-vitamin är en bra antioxidant, och tillsätts ofta i hudvårdsprodukter för längre hållbarhet. Bristsymptom är ökad risk för hjärtattack, stroke och vissa typer av cancer.

Vitamin K
Har hand om blodets koagulering samt skyddar mot benskörhet och frakturer. Men den som äter medicin i form av anti-koagulenter måste vara noga med att begränsa sitt intag av K-vitamin, eftersom vitaminet motverkar medicinen. Brist kännetecknas av att man har lätt att få blåmärken, ofta blöder näsblod, har svårt att sluta blöda, kraftig menstruation eller rektal blödning.

Antioxidanter

Det finns många olika, men gemensamt för dem är att de fångar upp fria radikaler och kan skydda mot cancer. A-, C-, och E-,vitamin är antioxidanter, liksom selen. Högsta halt hittar man i blåbär, tranbär, kronärtskockshjärtan och kidneybönor. Men som regel har alla färgglada grönsaker en hög halt av antioxidanter.

Antocyanin
En blålila flavonoid som finns i bland annat blåbär, björnbär, svarta vinbär, aubergine och rödkål.

Karotenoider
Det finns ungefär 600 olika karotenoider, bland andra alfakaroten, betakaroten, gammakaroten, lykopen och lutein. Karotenoider är kraftfulla antioxidanter som skyddar och stärker cellerna och immunförsvaret. Brist kan man få om man inte äter grönsaker. Bristsymptom är ofruktbarhet, mottaglighet för infektioner, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt sämre kvalitet på hår, hud, naglar.

Klorofyll
Det ämne som ger gröna växter sin färg, en kraftfull antioxidant. Klorofyll renar kroppen, stärker immunförsvaret, binder till sig slaggämnen och transporterar ut dem. Det är läkande för tarmen, skyddar mot inflammation och ger bättre pH-värde i blodet.

Lykopen
En röd antioxidant som finns i bland annat tomater och röd paprika.

Selen
Skyddar mot fria radikaler och kan skydda mot cancer.

Mineraler, fetter, fytokemikalier och övriga näringsämnen

Fibrer
Viktigt för matsmältningen och glykosspjälkningen. Fibrer håller blodsockernivån nere och motverkar sötsug. En fiberrik diet ger också större mättnadskänsla och kan på så sätt hjälpa till med viktminskning. En fiberrik kost kan även förebygga tjocktarmscancer. Fibrer motverkar hjärtsjukdomar genom att minska de dåliga blodfetterna och sänka blodtrycket. Fibrer binder också till sig slaggämnen och dåligt kolesterol i blodet så att de inte behöver brytas ned i levern. Ett högt fiberintag kan hjälpa vid typ 2-diabetes. För lågt intag av fibrer kännetecknas oftast av förstoppning.

Flavonoider
Omfattar också bioflavonoider, flavoner och polyfenoler. De skyddar cellerna från nedbrytning och påverkar cellsignalerna. Flavonoider motverkar hjärt-kärlsjukdomar, åderförkalkning och åderförfettning. Kan också ha gynnsamma effekter på hjärnsjukdomar som Alzheimer och Parkinson. Gör blodkärlen mer elastiska. Bristsymptom är lätt att få blåmärken, åderförkalkning och åderförfettning.

Fosfor
Ger starka ben och tänder, bra energiproduktion och bra näringsupptag. Samarbetar med B-vitaminer i nervledningar och muskelsammandragningar. Stödjer jämn hjärtrytm och njurarna. Fosforbrist är extremt ovanligt.

Glukosinolater
Svavelföreningar som motverkar cancer. De har stark detoxeffekt, är antiinflammatoriska och motverkar inflammationer i cellerna som orsakar hjärtproblem och reumatism. Finns i bland annat grönkål.

Jod
Stödjer produktionen av hormoner i sköldkörteln. Brist kännetecknas av dålig matsmältning, torr hud och hår.

Järn
Jätteviktigt för produktionen av röda blodkroppar och blodets syresättning. Utgör kärnan i hemoglobinmolekylen och stärker musklerna. Järn hjälper kroppen att tillgodogöra sig energi och fett samt stödjer immunförsvaret. Kroppen kan tyvärr inte ta upp allt järn vi äter, bara 2-20 % av vegetabiliskt järn och 7-35 % av animaliskt järn. Ca 400 miljoner kvinnor i världen lider troligtvis av järnbrist, vilket beror på menstruationen. Kroppen tar upp järn bättre i kombination med C-vitamin, och sämre i kombination med kalcium. Bristsymptom är anemi, trötthet, dimmighet i huvudet, irritation, lufthunger, yrsel, glåmig hud, dimsyn, kramper, myrkrypningar och mottaglighet för infektioner.

Kalcium
Bygger och underhåller starka ben och tänder, stödjer muskelfunktioner och nervsystemet. Hjälper blodet att koagulera. Bristsymptom är benskörhet, frakturer och muskelsvaghet.

Kalium
Viktigt för vätskebalansen, regleringen av blodtrycket och nervsignalerna. Motverkar benkramper och myrkrypningar. Brist kännetecknas av svaghet, törst, trötthet, mental förvirring och högt blodtryck.

Klorid
Reglerar och underhåller vätskebalansen. Brist är ovanligt.

Koppar
Stödjer enzymfunktionen, hjälper kroppen att tillgodogöra sig järn, bygga benvävnad och producera melanin. Kopparbrist är ovanligt, men kännetecknas av högt LDL-kolesterol, hudsår, anemi, mottaglighet för infektioner, svaghet, trötthet, benskörhet, ledvärk, lufthunger, brustna blodkärl, arrytmier och svag sköldkörtelfunktion.

Magnesium
Viktigt för friska muskler, ben och tänder och en normal tillväxt. Motverkar kramper och myrkrypningar och stödjer nervsystemet. Livsviktig för nedbrytningen av glykos och fett, att skapa DNA och RNA och reglering av kolesterolproduktionen.

Mangan
Spårämne. Viktig komponent i enzymer som har med energiproduktionen att göra. Bristsymptom är höga blodsockernivåer, diabetes, hudutslag, benskörhet, allergier, astma, yrsel, försämrad hörsel, inlärningssvårigheter, MS, PMS, reumatism, schizofreni, ofruktbarhet, illamående, kräkningar, muskelsvaghet, svindel, krampryckningar, muskelsträckningar och förlamning.

Omega-3
Stödjer en mängd kroppsfunktioner. Stärker hår, hud och naglar, ökar koncentrationen och stärker immunförsvaret. Hjälper till vid viktminskning, motverkar hjärt-kärlsjukdomar, stroke, cancer, tarminflammationer och immunologa sjukdomar som reumatism. Linfrön och valnötter innehåller mycket Omega-3.

Protein
Viktigt för tillväxt, reparation och underhåll av cellerna. Bygger vävnad och muskler, stärker immunsystemet och hjälper till vid produktionen av hormoner och enzymer som är viktiga i ämnesomsättningen. Stödjer produktionen av antikroppar och underhållet av vätskebalansen. Består av aminosyror (det finns 20 olika). De flesta kan tillverkas av kroppen, men åtta av dem måste tillföras med kosten. De kallas essentiella aminosyror. Protein finns i de flesta grönsaker, men fullvärdigt protein som innehåller alla de åtta essentiella aminosyrorna finns bara i kött, fisk, fågel, ägg och baljväxter. Bristsymptom är muskelsvaghet, trötthet, håravfall, dimmighet i huvudet, vätskeansamlingar, frekventa infektioner, lågt immunförsvar, förstorad och fet lever samt muskelnedbrytning.

Sodium
Stödjer nervsystemet, muskelfunktionerna och regleringen av kroppsvätskor. Brist är ovanligt men kan leda till uttorkning och kramper.

Svavel
Binder sig till skadliga ämnen så att de blir vattenlösliga och kan transporteras ut ur kroppen.

Zink
Viktigt för ett starkt immunförsvar, normal tillväxt, sårläkning och reproduktion. Bristsymptom är försämrad tillväxt, långsam sårläkning samt brist på smak- och luktsinne.

Att samla växter en hel sommar - en del kanske kommer ihåg det som en plåga, andra minns det med glädje. Och vi som aldrig gjort vårt eget herbarium bör ta chansen den här sommaren!

Tidigare gjordes herbarier enligt alla konstens regler, noggrannhet var A och O. Allting skrevs ner. Platsen där växten plockats, datum förstås och naturligtvis det latinska namnet dokumenterades noga. Fantastisk information som gör bläddrandet i gamla herbarier till ett sant nöje. Och ännu femtio år senare ser växterna fräscha ut!

Men, man måste inte göra så. Ett herbarium kan också ses som ett sommarnöje för minnen från midsommar eller från den där sköna veckan ute på sommarstugan då allting blommade. Plocka dina blommor och växter, pressa dem i din växtpress eller mellan sidorna i dina favoritböcker och sen... när du är redo, sätter du ihop dem på dina minnesblad.

Du behöver:

• förvaringsmapp med snören (storlek A3, finns i bokhandlar och hobbybutiker)
• akvarellpapper (syrafritt)
• etiketter för syltburkar eller washitejp
• sax
• pennor

Vanligtvis fäster man växten, gärna med rotsystem, med små smala tejpremsor (t. ex. klippta syltburksetiketter) på pappret så att det fäster stadigt på flera punkter. Namnet på växten textas snyggt och prydligt i nedre kant eller i liten inforuta. Slutligen förvaras herbariearken i en mapp med snören.

Jag kör en friare stil. Kanske inte lika hållbart men absolut underhållande.

Jag använde mig av mönstrad washitejp. Blandade växter, blommor och blad enligt eget manér. Fullständigt respektlös och fritt, det är det som är det fina. Du väljer själv. Och varför inte hänga upp dem på väggen och njuta av sommarminnen när höststormarna sätter in.

Herbarium

Mormor grät när hon kom till Sverige och det inte fanns färska tomater i affären. Själv har jag svårt att tänka mig ett liv utan Medelhavsområdets grönsaker – jag hade nog vänt och åkt raka vägen tillbaka till Italien om jag varit mormor. Eller så hade jag glasat in balkongen och odlat tomater själv.

Tomaten kommer från Anderna i Sydamerika där den växer vild. De vilda tomaterna är små som vinbär, men Mayaindianerna kultiverade dem och fick fram större och rödare sorter. Namnet kommer från aztekiskans tomatl.

Tomaten kom till Europa på 1500-talet, och blev snabbt populär i Italien (där den fick namnet guldäpple – pomodoro) och Spanien. I resten av Europa trodde man att den var giftig, eftersom plantan är ganska lik plantorna i nattskattefamiljen där många växter är väldigt giftiga. Men till sist fick man ordning på det där, och nu är tomaten en av våra mest använda grönsaker. Det jag gillar med den är att trots att den är söt och god innehåller den väldigt lite kalorier (18 kcal/100 g), så man kan välja mellan en chokladglass eller 300 körsbärstomater om man känner sig på festhumör.

Mormor fick inga auberginer

När mammas familj kom till Sverige från Italien 1955 fanns det knappt några färska grönsaker att köpa i butikerna, förutom rotsaker och potatis förstås. Mormor, som kom från en familj av vida berömda kokerskor och själv var helt fantastisk i köket, fick nöja sig med grönsakskonserver. Vitlök fick hon köpa på apoteket, och olivolja och parmesan skickade hon efter från Italien, men färska tomater, paprika, zucchini och kronärtskockor kunde hon bara drömma om. Mormor grät när hon pratade om det här. ”Auberginer. Åh, vad jag saknade auberginer”, sade hon. Men så blev mormor vän med tant Mary som hade kolonilott, och då fick hon sina färska grönsaker, åtminstone på sommaren.

Själv kan jag knappt föreställa mig ett liv utan färska grönsaker. Tomaternas kombination av sötma och syrlighet som kommer fram så bra när man ugnsrostar dem eller låter tomatsåsen koka riktigt länge. Auberginens mustighet med en anstrykning av beska som ger så mycket smak till grönsaksfräs. Kronärtskockan, min favoritgrönsak, som är som en liten skatt med hjärtat som en juvel i mitten. För mig gör det inget om mina tomatplantor bara orkar producera fem tomater, det är ändå en sådan glädje att gå och stryka på bladen och dra in den kryddiga doften, hjälpa blommorna med pollineringen och att häpet betrakta förvandlingen från vissen blomma till gyllenröd frukt.

Massor av lykopen

Tomater innehåller mycket vitaminer och mineraler och är bra att äta för att hålla mineralbalansen i kroppen. Så finns där lykopen som är en bra antioxidant, och protein.

Aubergine är bra för matsmältningen, eftersom den är lite bitter, och den motverkar både bakterier och virus. Paprika innehåller flera karotenoider och lykopen, som alla skyddar kroppen från infektioner. Gul och röd paprika är bäst, det ser man på färgen. Gult är karoten och rött är lykopen.

Oftast ska man vara försiktig med uppvärmning av frukt och grönt för att bevara näringsämnena, men just lykopenet kan man tillgodogöra sig mycket bättre om man värmer upp tomaterna och paprikan. Så en pastasås med grönsaker eller en tomatmarmelad är bra sätt att få i sig lykopen.

Näringsinnehåll

Tomat
Hela B-vitaminkomplexet, A-, C-, E- och K-vitamin, folat, krom, koppar, järn, magnesium, mangan, molybden, fosfor, kalium, fibrer, lykopen och protein.

Tomater är bra för mineralbalansen i kroppen och innehåller mycket antioxidanter. Färska tomatskivor används i Mellanöstern på brännskador.

Aubergine
Vitamin B1, B3 och B6, folat, koppar, magnesium, mangan, kalium, antioxidanter (antocyanin) och bitterämne.

Aubergine hjälper matsmältningen genom att stimulera produktionen av matsmältningssekret, sänker skadligt kolesterol och är antibakteriell och antiviral.

Paprika
Vitamin B6, C och K, betakaroten, andra karotenoider och lykopen.

Antioxidanten betakaroten omvandlas i kroppen till A-vitamin. Paprika skyddar lungorna från infektioner och motverkar astma, skyddar synen och minskar risken för ögonsjukdomar.

Kronärtskocka
Vitamin B6 och C, kalcium, järn, magnesium, mangan, fosfor, kalium, fibrer, antioxidanter och aromatiska bitterämnen.

Kronärtskocka är bra för matsmältningen och motverkar gaser, gallbesvär, IBS, illamående, förstoppning och diarré. Den stimulerar gallflödet, gynnar peristaltiken (tarmrörelserna) och hjälper till att spjälka fett. Den är också en bra detoxgrönsak eftersom den motverkar upptag av gifter i levern och minskar risken för gallsten. Anledningen är de aromatiska bitterämnena som finns både i blomkronan och bladen.

Jag brukar äta själva skockan och göra tinktur av bladen. Kronärtskockstinktur är särskilt effektivt mot uppsvälld mage, ta en tesked tinktur i ett halvt glas vatten vid behov, helst efter maten.

Läs mer om grönsaker och deras näringsvärde och betydelse för hälsan i Alexandras grönsaksguide och Alexandras Näringsguide.

Alexandra skriver kort om vilka vitaminer och mineraler våra vanligaste grönsaker och örter innehåller. Vi får också reda på vilka växter som hjälper mot vilka krämpor och vilka andra väntade och oväntade effekter de kan ha på oss och vår omgivning.

Alfalfagroddar

Innehåller hela B-vitaminkomplexet, vitaminerna C, D, E och K, kalcium, järn, kalium, zink och fibrer.
Alfalfagroddar ger kroppen både näring och energi och förser oss med viktiga enzymer.

Aubergine

Innehåller vitaminerna B1, B3 och B6, folat, koppar, magnesium, mangan, kalium, antioxidanter och bitterämne.

Aubergine hjälper matsmältningen, sänker skadligt kolesterol samt är antibakteriell och antiviral.

Basilika

Innehåller vitaminerna A och C, kalcium, järn, magnesium, mangan, kalium, fibrer och eterisk olja.

De doftande bladen är bakteriedödande och bra mot brännsår. De hjälper både matsmältningen och aptiten, höjer humöret, är lugnande och lindrar inflammation. Basilika kan hämma tillväxt av antibiotikaresistenta bakterier inklusive matförgiftande och sårinfekterande bakterier. Fungerar också som insektsmedel.

Blomkål

Innehåller vitaminerna B5, B6 och C, folat, mangan, fibrer, Omega 3 och glukosinolater.

Blomkål stödjer levern och är utrensande och avgiftande. Glukosinolaterna ger bränsle och stödjer levern i avgiftningen.

Blåbär

Våra inhemska blåbär innehåller antocyanin, arbutin, garvämne, vitaminerna C och E, mangan och fibrer.

De odlade blåbären har ett lägre näringsinnehåll, framför allt när det gäller antioxidanten antocyanin. De blå bären bidrar till bättre minne, syn och nattseende och bromsar cellernas åldrande. Fibrerna hjälper peristaltiken (tarmdansen) och motverkar inflammationer i tarmen. Ät gärna bären färska eller frysta tillsammans med levande yoghurtkultur, studier har visat att de motverkar tarminflammationer bäst på det viset.

Broccoli

Innehåller vitaminerna A, B6, C, E och K, folat, magnesium, fosfor, kalium, fibrer och surforafan.

Broccoli skyddar mot magsår genom att döda skadliga bakterier. Den stödjer kroppens avgiftningsprocesser och stärker cellernas motståndskraft med ämnet surforafan.

Brysselkål

Innehåller vitaminerna B1, B2, B6, C, E och K, betakaroten, folat, kalcium, koppar, järn, magnesium, mangan, fosfor, kalium, fibrer, Omega 3, protein, glukosinolater och fenoler.

Brysselkål stärker immunförsvaret, bekämpar sjukdomar och är bra för hyn.

Gröna bönor

Innehåller vitaminerna B1, B2, B3, C och K, betakaroten, folat, kalcium, koppar, järn, magnesium, mangan, fosfor, kalium, fibrer, omega 3 och protein.

Brytbönor och haricôts verts är superbra när man tränar, eftersom de bygger upp och bibehåller både kondition och hälsa. De olika ämnena i bönorna förstärker varandras verkan: K-vitamin främjar läkning av sår och skador, C-vitamin stärker cellväggarna och B-vitamin håller nerver och energinivåer på topp. Mangan och magnesium stärker skelettet, järn ökar syreupptaget (kan finnas brister hos vegetarianer och folk som tränar mycket), zink stärker benstommen och skyndar på läkning av muskelskador. Ett bra intag av gröna bönor håller blodkärlen elastiska, starka och fria från kolesterolavlagringar.

Grönkål

Innehåller vitaminerna A, B6, C, E och K, betakaroten, klorofyll, kalium, kalcium, koppar, mangan, magnesium, omega 3, fibrer, svavel, lutein och zeaxantin.

Grönkål är en av våra absolut mest näringsrika grönsaker. Den ger ett kraftfullt försvar mot förkylningar och virus. Den är antiinflammatorisk och minskar risken för astmaatacker och ledvärk. Grönkål stärker benstommen och motverkar effekten av ett stillasittande vinterliv, den skyddar också ögonen vid kyla. Fibrerna stabiliserar blodsockret, och den är antioxidativ och utrensande. Jätteviktig för rökare som har svårt ta upp A-vitamin.

Gurka

Innehåller vitaminerna A och C, folat, magnesium, mangan, molybden, kalium, kisel och fibrer.

Gurka fyller på kroppen med mineralrik vätska. Fibrerna hjälper matsmältningen och kan lindra eller motverka förstoppning. Gurka fungerar som vätskeersättning vid diarré och vätskebrist. Den är basbildande i kroppen och kan motverka sur mage. Låt skalet vara kvar, eftersom det är där de flesta mineralerna sitter. Gurkköttet dämpar hudirritationer eftersom det innehåller inflammationshämmande c-vitamin och koffeinsyra.

Hallon

Innehåller vitaminerna B2, B3 och C, folat, koppar, magnesium, mangan, kalium, fibrer, antocyaniner flavonoider och antioxidanter.

Hallon kan hjälpa till både vid svampinfektioner och vid problem med matsmältningen, eftersom bären har antimikrobiella egenskaper som hindrar tillväxt av svamp och bakterier i matsmältningskanalen. De motverkar svampen Candida albans i munnen och underlivet, Candida kan vara en av orsakerna bakom IBS, Irritable Bowel Syndrome. Hallon skyddar synen, och lösliga fibrer stabiliserar blodsockernivån. Kärnorna river med sig gammal skit i tarmen och bidrar till en bättre fungerande mage.

Honung

Innehåller vitamin B2 och B6, järn, mangan och enzymer.

Honung läker sår, stödjer matsmältningen, förebygger munsår, är antiseptisk och hämmar tillväxt hos svamp och bakterier. Den minskar problem i tandköttet och motverkar matförgiftningsbakterier. De läkande egenskaperna förstärks om bina livnärt sig på läkande växter.

Jordgubbar

Innehåller vitaminerna B2, B5, B6, C och K, folat, koppar, magnesium, mangan, jod, kalium, järn, antocyaniner, flavonoider, fibrer, omega 3 och ellaginsyra.

Jordgubbar kallas ibland blodgubbar, eftersom de stärker blodet och är allmänt stärkande. Antioxidanterna i gubbarna kan stärka minnet och hjärnan. Det höga fiberinnehållet är en god hjälp vid viktminskning, eftersom de både ger energi, motverkar lusten att småäta och mättar.

Kronärtskocka

Innehåller vitamin B6 och C, kalcium, järn, magnesium, mangan, fosfor, kalium, fibrer, antioxidanter och eterisk olja.

Kronärtskocka är bra mot matsmältningsproblem som gaser, gallbesvär, IBS, illamående, förstoppning och diarré. Den stimulerar gallflödet, gynnar peristaltiken (tarmdansen) och hjälper till att spjälka fett. Kronärtskocka är också en detoxväxt, eftersom den motverkar upptag av gifter i levern och minskar risken för gallsten. Ät kronärtskockor när de är i säsong och gör en tinktur av växtens blad, för det är egentligen bladen som har störst medicinsk verkan. Det gör alltså inte så mycket om kronärtskockan i trädgårdslandet aldrig hinner få blomknoppar.

Kål

Innehåller vitaminerna A, B1, B2, B6, C och K, folat, kalcium, magnesium, mangan, kalium, svavel, fibrer, omega 3 och protein.

Alla kålarter är nyttiga på så sätt att svavlet binder sig till skadliga ämnen i kroppen och gör dem vattenlösliga så att de kan transporteras ut. Kål hjälper levern att rensa ut gifter ur kroppen, motverkar onormal celldelning och bekämpar led- och ögonsjukdomar. I rödkål finns antioxidanten antocyanin som motverkar demenssjukdomar. Fibrerna håller magen igång. Kål bör stå en stund efter att man hackat den, eftersom oxidationen bildar nyttiga ämnen.

Körsbär

Innehåller hela B-vitaminkomplexet, C-vitamin, kalcium, kalium, antocyanin, ellaginsyra, flavonoider, fibrer och melatonin.

Körsbär är stärkande för ben och leder, motverkar värk i muskler och leder, skyddar hjärtat och kan motverka sömnsvårigheter.

Lök

Innehåller vitamin B6 och C, folat, krom, koppar, mangan, molybden, fosfor, kalium, fibrer, eterisk olja med allicin och svavel.

Alla sorters lök är antiinflammatorisk, och motverkar luftvägsbesvär, nästäppa, bronkit, astma och infektionssjukdomar. Fibrerna i löken hjälper matsmältningen.

Mangold

Innehåller hela B-vitaminkomplexet och vitaminerna A, C, E och K, kalcium, koppar, järn, magnesium, mangan, fosfor, kalium, zink, fibrer och protein.

Som alla mörka bladgrönsaker är mangold stärkande, ger fin hy och stärker skelettet. Växten innehåller kalium som skyddar hjärtat och betakaroten som skyddar cellernas DNA. E-vitaminet håller huden ung och minskar risken för demenssjukdomar.

Morot

Innehåller vitamin C och K, betakaroten, kalium och fibrer.

Morötter stärker ögon och syn och ger framför allt bättre mörkerseende. De stärker slemhinnorna, motverkar solskador och ger friskare hud. Morötter har hårda cellväggar och har därför svårt att släppa ifrån sig näringen. Det bästa näringsupptaget får man genom att göra morotsjuice eller koka dem. Ät gärna morötter med lite olja för att hjälpa kroppen att ta upp betakarotenet.

Palsternacka

Innehåller vitamin C och K, folat, mangan, kalium och saponiner.

Saponinerna i palsternackan renar blodet och ökar näringsupptaget i tarmen genom att göra tarmludden mer genomsläppliga. Palsternacka är en härlig smaksättare i mat och råsaft.

Paprika

Innehåller vitamin B6, C och K, betakaroten, andra karotenoider och lykopen (beroende på färg).

Antioxidanten betakaroten omvandlas i kroppen till A-vitamin. Paprika skyddar lungorna från infektioner och astma, skyddar synen och minskar risken för ögonsjukdomar.

Potatis

Innehåller vitamin B6 och C, koppar, mangan, kalium, fibrer och kolhydrater.

Vitamin B6 mobiliserar kroppens glykogenreserver och hjälper kroppen att omvandla protein till muskler.

Pumpa

Innehåller vitaminerna B1, B3, B5, B6 och C, betakaroten, folat, koppar, mangan, kalium, fibrer och omega 3.

Pumpa stärker cellförsvaret och pumpaextrakt har visat sig kunna motverka godartad prostataförstoring. Pumpa är också antiinflammatorisk.

Pumpafrön

Innehåller vitamin K, koppar, järn, magnesium, mangan, fosfor, zink, omega 3 och protein.

Pumpafrön stärker lederna, hjärtat och blodcirkulationen. De motverkar prostatabesvär och är antiinflammatoriska.

Purjolök

Innehåller vitamin B6 och C, folat, järn, mangan, fibrer.

Purjolök kan hjälpa till att hålla nere blodtrycket, minska risken för stroke och hjärt-kärlsjukdomar samt förhindra lagring av fett i artärerna.

Rosmarin

Innehåller eterisk olja, kalcium, järn, mangan, bioflavonoider och fibrer.

Rosmarin stärker minnet och koncentrationen och är fokuserande. Den eteriska oljan ökar cirkulationen och är värmande. Rosmarin är bra att använda i massageolja och värmande te. Rosmarinsyra ökar flödet av syrerikt blod till hjärnan och förbättrar på så sätt koncentrationen och vakenheten. Försök har visat att människor gör bättre ifrån sig vid minnestester och är mer alerta när de arbetar i ett rum där det doftar rosmarin. Samtidigt känner de sig mer avslappnade och tillfreds.

Ruccola

Innehåller hela B-vitaminkomplexet, C och K, betakaroten, folat, kalcium, järn, magnesium, mangan, fosfor, kalium, zink, fibrer och bitterämne.

Ruccolablad är mycket näringsrika och stärker skelettet.

Rödbeta

Innehåller vitamin C, folat, koppar, järn, magnesium, mangan, kalium, fosfor, fibrer, saponiner och betacyanin (antioxidant).

Rödbetor renar cellerna genom att öka leverns produktion av avgiftningsenzymer. Saponinerna stödjer njurarna och ökar näringsupptaget i tarmen.

Rödvin

Innehåller vitaminerna B1, B6, C och E, mangan, kalium, flavonoider och polyfenoler.

Rödvin är bra för hjärtat och blodkärlen, sänker kolesterol och blodtryck, håller hjärtmuskeln smidig och förebygger blodproppar. Ett glas om dagen sägs minska risken för Alzheimers genom att förhindra uppkomsten av plack i hjärnan.

Sallat

Innehåller vitaminerna B1, B2, C och K, betakaroten, folat, krom, järn, mangan, molybden, fosfor, kalium och fibrer.

Forskare har sett att äldre kvinnor som äter sallat varje dag drabbas hälften så ofta av höftfrakturer än de som äter sallat mindre än en gång i veckan. Det är K-vitaminet som är hjälten. Mörka blad har högre näringsvärde än ljusa, men även den nästan vita sorten isbergssallad är nyttig, eftersom den är basbildande i kroppen.

Selleri

Innehåller vitaminerna B1, B2, B6 och C, betakaroten, folat, kalcium, järn, magnesium, mangan, molybden, fosfor, kalium, natrium och fibrer.

Selleri är särskilt bra för den som tränar mycket. Den stärker cellväggarna och hjälper kroppen att läka överansträngda vävnader. Natrium och kalium hjälper till att återställa vätskebalansen efter ett hårt träningspass.

Sparris

Innehåller hela B-vitaminkomplexet, vitaminerna A, C och K, folat, koppar, mangan, fosfor, kalium, fibrer, protein.

Sparris kan hjälpa vid trötthet och nedstämdhet.

Spenat

Innehåller vitaminerna B2, B3, B6, C, E, och K, betakaroten, folat, kalcium, koppar, magnesium, mangan, järn, fosfor, kalium, selen, zink, fibrer, omega 3, protein och tryptofan.

Spenat är särskilt bra att äta vid järnbrist eller svårighet att ta upp järn ur maten. Tryptofan är en aminosyra som hjälper kroppen att producera melatonin som får oss att sova gott och serotonin som får oss att känna oss glada och lyckliga. Spenat stärker också skelettet.

Tomater

Innehåller hela B-vitaminkomplexet, vitaminerna A, C, E och K, folat, krom, koppar, järn, magnesium, mangan, molybden, fosfor, kalium, fibrer, lykopen och protein.

Tomater innehåller mycket antioxidanter och hjälper till med kroppens mineralbalans.

Tranbär

Innehåller vitamin C och K, mangan, fibrer, flavonoider och proantocyaniner.

Tranbär är bakteriedödande och motverkar urinvägsinfektioner och infektioner i mun och mage. Proantocyaninerna hindrar bakterier från att fästa i urinvägarnas slemhinnor och förhindrar infektioner i mun och mage på samma sätt. Användes förr till att putsa silver med.

Vitlök

Innehåller vitaminerna B1, B6 och C, kalcium, koppar, järn, mangan, fosfor, kalium, selen, protein, eterisk olja med allicin och svavelföreningar.

Vitlök är bra att äta om man vill gå ner i vikt. Löken kan sänka blodtrycket och motverka åderförfettning. Vitlök är antiinflamatoriskt, antibiotiskt och motverkar infektioner i luftvägarna. Saften från vitlök påskyndar sårläkning.

Zucchini

Innehåller vitaminerna B1, B2, B6, C och K, betakaroten, folat, koppar, magnesium, mangan, fosfor, kalium och fibrer.

Zucchini ger mycket energi i förhållande till födointaget. Fibrerna mättar bra.

Ärter

Innehåller hela B-vitaminkomplexet, vitamin C och K, betakaroten, folat, koppar, järn, magnesium, mangan, fosfor, kalium, zink, fibrer och fullvärdigt protein.

Ärter är mycket fiberrika och därför mättande. Fibrerna stabiliserar blodsockernivån. Det fullvärdiga proteinet gör också ärter viktiga i vegetarisk och vegansk kost.

Trädgården på Strömsö är över för den här gången

Många har gillat serien och vi som gjorde den hoppas att kunna gör en andra säsong om något år. Alla program finns på Arenan i ett år framåt och trädgårdsinspiration och kunskap i artikelform hittar du här.

"Trädgården hos mig, april 2015"

Det finns väl inte så mycket att titta på i rabatten nu i april, eller...? Det är kanske lite för tidigt att börja med trädgårdsbestyren nu i april, eller...? Men vi är alla intresserade av hur det ser ut hos varandra, planen, förberedelserna, aprilbestyren nu innan den stora grönskan väller in. Därför öppnar Strömsö bildgalleriet "Trädgården hos mig, april 2015". "Trädgården hos mig, april 2015" samlar bilder från minsta frö till största sommardröm fram till den 30 april.

Skicka dina bilder till stromso@yle.fi eller via Strömsös facebook. Du kan också sända bilder per post till "Trädgården hos mig, april 2015", Strömsö/YLE 5, PB 1000, 65101 Vasa. Vi publicerar så många som möjligt.

Trädgården på Strömsö

Hur ser det ut i din trädgård nu i april, innan den stora grönskan väller in? Här samlar vi tittarbilder - från minsta frö till största sommardröm, fram till den 30 april.

Skicka dina bilder till stromso@yle.fi eller via Strömsös facebook. Du kan också sända bilder per post till "Trädgården hos mig, april 2015", Strömsö/YLE 5, PB 1000, 65101 Vasa.

Vi publicerar så många som möjligt.

Trädgården hos mig, april 2015

Vårjakten är förbjuden i EU men på Malta har man genom ett undantagsförfarande kunnat idka denna omstridda hobby i flera år. Jägarna på Malta ser vårjakten som sin rättighet och som en tradition värd att värna om med näbbar och klor.

På Malta utspelas varje år ett märkvärdigt skådespel där jägarna jagar fåglar och medlemmar av BirdLife jagar jägarna för att försöka förhindra olaglig jakt – ibland med mycket våldsamma följder.

I programmet Döda fåglar flyger sämst hör vi Ray Vella berätta om hur han blivit beskjuten och fått sin gård nerbränd bara för att han är fågelvän och vill skydda den allt mindre fågelstammen på Malta.

Numera finns det just inga häckande fågelarter på ön. Enligt jägarna beror det på industrierna i Europa, inte på jakten. Men som Joe Sultana utrycker saken: "Om man i åratal har skjutit flyttfåglar på våren, hur kan man då förvänta sig att de ska komma tillbaka på hösten?"

Att göra programmet Döda fåglar flyger sämst var ett äventyr i sig. Jägarna var irriterade över fågelskådarna som sprang dem i hasorna. Att dessutom se ett utländskt tv-team dokumentera det hela gjorde dem inte gladare. Faktum är att fågeljakten på Malta inte på något vis liknar det vi upplever här hemma.

Dok: Döda fåglar flyger sämst
Yle Fem fredag 24.4.2015 kl. 20.00 (repris lördag)
1 år på Arenan.

Produktion: First Frame

Läs också: Malta fortsätter att fånga flyttfåglar

Ju starkare solens strålar blir desto mer vaknar våra sömniga trädgårdar till liv. Ibland kan växtligheten dock behöva lite hjälp på traven.

Jan-Anders Barkar som är lärare i trädgårdskunskap vid Yrkesakademin i Vasa gästade Lördax på Radio Vega för att prata om vad man bör göra och när.

- Jag brukar starta igång mitt eget växthus kring valborg. Jag har redan nu förberett mig genom att köpa fröpåsar med olika salladssorter och örter. Då man köper frön är det viktigt att inte ta de billigaste för de kan vara svårare att få att spricka. Man ska också vara noga med att de är färska. Som riktlinje kan man säga att ju tyngre fröna är desto bättre är de.

Jan-Anders Barkar är lärare i trädgårdskunskap vid Yrkesakademin i Vasa. Jan-Anders Barkar är trädgårdslärare på Yrkesakademin. Bild: Yle / Hannah Norrena

Vanliga fällor trädgårdsentusiaster går i

- Visst är det bra att vara tidigt ute men om man börjar jobba för tidigt i trädgården så man tar bort de skyddande vinterståndarna, kvistar och växtlighet som ännu ger ett ganska bra skydd mot kylan. Nu börjar det dock vara så pass stadig värme att man kan börja med att ta bort det som man vet att inte ska vara där och så småningom, vartefter man ser var det börjar komma upp grönt, kan man kratta bort allt extra runt det.

Om man inte av naturen är så van med trädgårdsaktiviteter men känner att det kliar i de gröna fingrarna uppmuntrar Jan-.Anders till att börja med enkla, säkra kort.

- Man köper eller snickrar en låda på typ 1,5m X 1m och fyller den med grus i bottnen, torv eller mylla ovanpå och så sår man sallad, örter och t.ex. rädisor…det kan inte misslyckas. Vill man vara lite mer avancerad kan man odla vitlök, svartrot eller palsternacka.

Putsa bort vinterns skador

På många håll har växtligheten under vintern fått skador av tung snö och enligt Anders börjar det senast nu vara dags att åtgärda dessa genom att skära bort grenar som knäckts. Även fruktträd kan ännu beskäras men då måste man vara noga med att inte skära bort de grenar som har stora knoppar för då gör man mer skada än nytta.

- Har man t.ex. ett äppelträd ska man försöka skapa ett vackert träd så man tar bort grenar som växer i kors, rakt upp eller ner. Vad gäller bärbuskar så kan man t.ex. på svartvinbärsbuskarna ta bort ungefär en tredjedel av alla grenar och speciellt de som är mörkast så man ger plats för ljusare och yngre kvistar.

- Blommande buskar, t.ex. Brudspirean som på många ställen ligger platt med marken efter vintern borde man kapa ner nästan helt så man lämnar 15-20cm av grenarna. Visserligen går man då miste om sommarens blomning men en buske som ligger längs med marken är heller inte så vacker. Nästa sommar är den ändå som ny igen.

Jan-Anders Barkar gästade Lördax 25 april 2015 och intervjuades av Hannah Norrena och Jukka Isojoki.

Om två år hoppas ägarna till Borgå ridstall att stallet ska kunna värmas upp med komposterad hästspillning. Råvara finns det gott om: De tiotals hästarna producerar ett lastbilsflak "bränsle" varje månad.

Spillningen läggs i ett lastbilsflak hästavföring i ett lastbilsflak Bild: Yle/Stefan Härus

Tanken är att med hjälp av hästspillning värma upp vatten som cirkulerar i rör i stallets betongplatta som i sin tur avger värme.

Spillningen medför kostnader

Tillsvidare är hästspillningen närmast en utgift. Varje månad fylls ett lastbilsflak med hästspillning. Den förs till Helsingfors vattens slamkomposteringsanläggning i Sköldvik i Borgå, där spillningen så småningom förvandlas till mylla. Årligen betalar Borgå ridstall cirka 1 200 euro för att få föra hästspillningen dit.

En av stallets ägare, Ida Haapasalo, säger att det är den enda lösningen just nu.

Borgå ridstall ligger nära tornhusen i Gammelbacka. borgå ridstall i uddas, borgå Bild: Yle/Stefan Härus

- Det finns gott om åkrar och ängar runt stallet, men eftersom det inte är vår egen mark, kan vi inte dumpa hästspillningen där. Det kunde man i vilket fall som helst inte göra med hänsyn till miljön.

Samlas in för hand

Oberoende att rutinerna kring komposteringen förändras i framtiden, kommer basarbetet att kvarstå - det vill säga insamlandet. Det görs nu för hand och så kommer det också att fortgå.

Alice Tallberg samlar hästspillning i hagen. alice tallberg skyfflar hästbajs vid borgå ridstall Bild: Yle/Stefan Härus

- Det finns inga som helst möjligheter till automation här. Antingen läggs spillningen i skottkärra eller i traktorns frontlastare och så dumpas den i flaket inne i stallet. När flaket väl är fullt, förs innehållet till slamkomposteringsanläggningen i Sköldvik, berättar Haapasalo.

Hur det rent praktiskt fungerar i framtiden när hästspillningen ska användas för att värma upp stallet, kan Haapasalo inte uttala sig om ännu. Det projektet blir aktuellt först om ett par år.

- Före det blir aktuellt att bygga komposteringsanläggningen så är andra saker aktuella, som till exempel att förnya hagarna, bygga ett sadelrum och överhuvudtaget förbättra den yttre imagen, säger Haapasalo.

Efter en paus på ett antal år gör kaktusen nu comeback i våra hem och den är så välkommen! Kaktusen är en verklig överlevare, den tål nästan vad som helst – förutom att stå med rötterna i konstant blöta.

Få krukväxter klarar varma söderfönster men för ökenkaktusarna är det inget problem. Ju mera sol, ljus och värme desto bättre mår de. Regnskogskaktusarna däremot trivs med lite mindre sol och mera fukt.

Kaktusar är intressanta på flera sätt. Förutom att de klarar extrema kast mellan kyla och värme är de också intressanta i sitt formspråk. För att inte tala om de helt fantastiska blommor de producerar i klara färger! En av de mer speciella kaktusarna är Nattens Drottning som bara blommar på natten med en helt bedövande doft.

Ökenkaktusar och regnskogskaktusar

Kaktussläktet kan indelas i två huvudgrupper - ökenkaktusar och regnskogskaktusar.

Ökenkaktusar klarar de mest extrema förhållanden i fråga om värme, kyla och torka. De är försedda med mindre eller större taggar.

Regnskogskaktusarna är sk bladkaktusar som växer som epifyter uppe i träd i regnskogen. De har inte taggar. Den mest kända regnskogskaktusen är jul- och påskkaktusen.

Så sköter du dina ökenkaktusar

Vår
I mars är det dags att väcka kaktusarna ur vintervilan. Under varma, ljusa dagar kan du duscha dem i ett par veckors tid. Först efter det är det dags att vattna första gången. Vattna gärna på morgonen och bara soliga dagar och när jorden är riktigt torr. Till vårsysslorna hör också omplantering. Äldre kaktusar planteras om ca vart tredje år.

Sommar
Nu växer dina kaktusar så vattna ordentligt, gärna två-tre gånger i veckan. Duscha dem soliga dagar och tillför gödsel en gång i månaden. Kaktusarna trivs också utomhus under sommarmånaderna men kom ihåg att skydda dem för regn.

Höst
I september minskas bevattningen gradvis och i oktober avbryts bevattningen helt om du har möjlighet att placera kaktusarna ljust och svalt, ca + 10 C. Om du har dina kaktusar att övervintra inomhus på fönsterbrädet behöver de en skvätt vatten varannan vecka under vintermånaderna – men var försiktigt med bevattningen!

Vinter
Nu vilar kaktusarna. Placera dem svalt och ljust om möjligt.

Så sköter du dina regnskogskaktusar

Bladkaktusarna är idealiska inomhusväxter. De vill gärna ha en jämn temperatur året om och de trivs med mindre ljus.

Regnskogskaktusen trivs i ett österfönster, ljust men inte i direkt sol. Den vill ha en jämn fuktighet året om men trivs inte med vatten på fatet.

Bladkaktusen kräver en viloperiod för att blomma. Upphör med bevattningen ett par månader så befrämjas knoppbildningen.

Bladkaktusarna trivs utomhus under sommaren, i skugga. Min 30-åriga julkaktus tillbringar sommaren på vår terass i skugga och får stå där tills de första frostnätterna - först då flyttar den in och efter ett par veckor är den helt översållad av blommor!

Lycka till med dina kaktusvänner!

Grankulla stad uppmanar nu allmänheten att inte ge bullar och bröd till fågelungarna vid Gallträsk. Det kan nämligen ge upphov till det så kallade "änglavinge"-syndromet.

- Det är många som har kontaktat oss och berättat att gräsänderna vid Gallträsk har snedvridna vingar. De har uppstått eftersom fåglarna har ätit bullar och bröd, säger miljöchef Anna-Lena Granlund-Blomfelt.

Förra veckan gick staden därför ut med en uppmaning om att inte mata fågelungarna med bullar och bröd. Speciellt under våren och sommaren förorsakar det utvecklingsstörning hos fågelungarna.

- Under avgörande skeden av fåglarnas uppväxt ska de äta gräs, men under hösten är det mer okej för dem att äta bullar, säger Granlund-Blomfelt.

Fullvuxna fåglar får däremot inga symptom av att äta sädesrik föda.

Fåglarna får änglavingar

Utvecklingsstörningen kallas för änglavinge-syndromet. Den sädesrika födan leder till en snabb tillväxt som gör att benstrukturen i vingarna vrids och fjädrarna vänds uppåt. Slutresultatet är en vinge som växer utåt och gör det omöjligt för fågeln att flyga.

Syndromet har påträffats hos änder, gäss och svanar.

Ett närbesläktat syndrom syns i städer där kråkor äter skräpmat, som de hittar på gatan. Kråkungar har påträffats med olika slags utvecklingsstörningar som gör att de inte kan flyga.

Den näringsfattiga och dåliga födan gör nämligen att fjädrarna inte utvecklas. Dessutom kan kråkans fötter bli krokiga och den kan få problem med att hållas och stå.

De fågelungar som påträffats med de här symptomen måste ofta avlivas.

Det är dags för en ny planteringssäsong vid entrén till trädgården. Perennerna, bärbuskarna och videträden vi planterade i tunnor ifjol har alla övervintrat bra, nu behövs lite beskärning och putsning. Vi fyller på med ny jord och gödsel och så är vi klara för en nyplantering av sommarblommor.

I år har vi valt andra färger och sorter än ifjol. Fördelen med sommarblommor är att du kan variera sorter och färger från år till år, det finns så mycket fina sommarblommor att välja emellan.

Denhär säsongen har vi också planterat in olika örter. Många örter är vackra och tacksamma att odla i krukor.

Årets växtval

Svartöga, Thunbergia alata
En klätterväxt med enorm växtkraft. Finns i olika gula och oranga nyanser och vitt. En tacksam sommarblomma som trivs i varma, inte alltför blåsiga lägen.

Hortensia, hydrangea macrophylla
Hortensian blir mer och mer populär som utplanteringsväxt. Hortensian blommar länge och kan gärna stå lite skuggigt. Kom bara ihåg att vattna ofta!

Hängbegonia, Begonia tuberhybrida `pendula`
Blommar tacksamt hela sommaren. Begonian är frostöm, så skydda den under kalla nätter.

Gul marguerit, Chrysamthemum frutescens
En större variant av den vita margueriten, växer på höjden men blommar tacksamt genom hela sommaren långt in på hösten. Margueriterna tål också en del frost. Plocka gärna bort gamla blommor så befrämjar du knoppbildningen.

Penningblad, Lysimachia aurea
Den ljusgröna varianten av penningblad ger en fin grön nyans i samplanteringar. Penningbladen växer fort och blidar långa revor.

Prydnadsgräs
Finns i många olika varianter och utseende. Prydnadsgräsen är tåliga växter. De tål en del torka och gräsen ger ett fint komplement till blommande växter.

Örter - persilja och rosmarin
Olika örter passar utmärkt som kontrast i samplanteringar med sommarblommor.

Plantera och njut!

Läs också om hur vi planerade entrén ifjol: Vår krukodling - en salig blandning

Samplanteringen

Fågelskådningen i Grankulla fick luft under vingarna då holkbeståndet förnyades av aktiva invånare.

Det var en hemlös svartmes som sökte skydd i ett fladdermusbo som fick grankullabon Carola Juselius att skaffa fram 36 fågelholkar och hänga upp dem runt Gallträsk.

Carola Juselius har alltid med sig kamera och kikare på kvällspromenaden runt Gallträsk. Carola Juselius bångar fåglar vid Gallträsk. Bild: Yle / Ted Urho

- Men jag tänkte att Grankulla är en stad som sköter om saker och glömde bort det hela, säger Carola Juselius.

Naturlig blomsterprakt. Maskrosor och fågelholk vid Gallträsk. Bild: Yle / Ted Urho

Facebookgrupp lockar likasinnade

Efter ett tag märkte Carola Juselius ändå att holkarna inte renoverades så hon bestämde sig för att själv ta tag i saken. Då kläckte hon idén med att sätta upp nya fågelholkar.

- Jag var i kontakt med staden och undrade om de står för kostnaderna om jag fixar nya holkar, säger Juselius.

Carola Juselius vid en av fågeholkarna. Carola Juselius vid en fågeholk. Bild: Yle / Ted Urho

Kvittret gick bland amatörornitologerna och fågelskådarna dyker nu upp som tättingar i vassen runt Gallträsk. I Facebookgruppen Fåglarna kring Gallträsk delar de med sig av sina fotoalster.

Henrik Bremer är en av de aktiva medlemmarna i Facebookgruppen som gärna delar med sig av sina bilder. Här en familj sångsvanar. Sångsvanar vid Gallträsk. Bild: Privat / Henrik Bremer

En gräsand skuffar en trädgren framför sig. Gräsand i Gallträsk. Bild: Privat / Henrik Bremer

En ensam knölsvan i Gallträsket. Knölsvan i Gallträsket. Bild: Privat / Henrik Bremer

Korrigering 3.6.2015 kl 12.30: Fågelholkarna är införskaffade från Lintuvaruste, inte hemsnickrade som det först framgick ur texten. Holkarna är dessutom upphängda, inte fastspikade, i träden.

Strömsös veranda är bygd kring förra sekelskiftet. Vi ville ta vara på känslan och inreda med möbler och blommor som stilmässigt och tidsmässigt passar in.

Strunta i trenderna

Utbudet på terrassmöbler och blommor styrs av trender. Vill du skapa en genuin och personlig terrass, titta då på ditt hus och välj möbler, färger och blommor i stil med det och strunta i trenderna. Vill du ge din terrass en ”vardagsrumskänsla” välj då ”vanliga” möbler. Ett skåp kan bidra till inomhuskänslan och fungerar också ypperligt som extra förråd för krukor och trädgårdsredskap.

Våra verandablomster

Vi gjorde en romantisk plantering i ett zinkfat.

Flitiga Lisa, sorten polka är en dubbel variant med härliga polkaränder i vitt och rosa. Flitiga Lisa är en tacksam sommarblomma som tål skugga.

Dockkrage, en liten späd prästkrage som blommar flitigt hela sommaren.

Fuksia, en gammal, känd och mycket tålig krukväxt som blommar rikligt hela sommaren.

Mor och barn, en charmig grönväxt som lämpar sig för samplanteringar på lite skuggigare ställen. Mor o barn har en härlig ljusgrön nyans och får små ”barn” på bladen - därav namnet.

Plättar i luften, (Muehlenbeckia) en tacksam liten slingerväxt som trivs både ute och inne.

Gräs finns i många olika varianter.

Ut med krukväxterna

De är inte bara sommarblommorna som trivs ute sommartid, också dina grönväxter mår bra av att få komma ut i friska luften. Flytta ut dina grönväxter och inred terrassen med dem. Växterna mår bra av att stå ute och bidrar samtidigt till att skapa en ”vardagsrums-stämning” tillsammans med några udda möbler.

Det lönar sig dock att vara lite försiktig när du flyttar ut grönväxterna - ljusmängden är mångdubbel utomhus. Placera gärna växterna skuggigt. Det är bara ökenkaktusarna som trivs i fullt solsken. Min 30 år gamla julkaktus tillbringar alla somrar på vår terrass. Efter de första frostnätterna på hösten flyttar den in igen. Efter ca två veckor är hela kaktusen full med blomknoppar.

Våga vara personlig när du inreder verandan till ”sommarvardagsrum”!

Romantiskt i kruka

Att resa midsommarstång eller majstång, som den kallas i andra delar av Europa, är en tradition som vi idag kopplar samman med midsommarfirandet, speciellt på Åland och i Sverige.

Midsommarstången (Majstången) har troligen sitt ursprung i de germanska länderna. Man reste majstänger vid olika festliga tillfällen. I Tyskland kan man ännu idag se små majstänger fästade vid taknocken på nybyggen då man firar taklagsöl.

Att fira sommarsolstånd - en gammal tradition

Traditionen med att resa lövade stänger och löva sina hem har långa anor. Vi kan gå tillbaka ända till hednatiden då både sommarsolstånd och vintersolstånd var stora högtider.

Ordet majstång kommer från maja som betyder att löva. Maja har alltså inget att göra med månaden maj. I övriga Finland, förutom på Åland, lever traditionen att ”löva” inför midsommarhelgen kvar. Två färska, fina björkar placerade på bägge sidor om trappan hör till den österbottniska midsommaren.

Midsommarstången kom till Sverige under 1600-talet och spreds sig därifrån till Åland. Utseendet på midsommarstången förändrades genom tiderna och t.ex. på Åland har varje kommun sin egen variant.

Skrock och folktro

Sommarsolståndet är förknippat med mycket magi och vidskepelse. Till gammal folktro hör seden att under midsommarnatten samla sju olika sorters blomster, binda dem till en bukett och placera under huvudkudden – allt under tystnad. För att i drömmen få se sin tillkommande.

Enligt en annan, mindre känd skröna, får man hälsa och välmående det kommande året genom att rulla sig naken i daggvått gräs under midsommarnatten.

Blommor och björklöv hör ihop med vårt midsommarfirande. Det blir ingen riktig midsommar utan åtminstone en vas med vilda blommor tillsammans med lite björklöv.

Blir man riktigt midsommarinspirerad ska man naturligtvis samla ihop släkt och vänner och resa en alldeles egenhändigt designad midsommarstång, precis som vi gjorde på Strömsö.

Midsommarstång på Strömsö vis

Forskare är nu säkrare än någonsin på hur stor negativ inverkan människan har haft på naturens mångfald. Vetskapen väntas tysta kritiker som hävdar att människans inverkan inte är så stor, och också underlätta arbetet för att rädda ekosystemen i världen.

Det är ryggradsdjur som är i fokus i den nya studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science nu på fredagskvällen. Alltså fiskar, kräldjur, groddjur, fåglar och däggdjur.

Mikael Fortelius forskar om ryggradsdjur. mikael fortelius

Han säger att det är en väldigt låg uppskattning, men att den å andra sidan är väldigt pålitlig.

Närmare 480 arter sedan år 1900

Forskarnas slutsats är att ryggradsdjuren har dött ut i drygt 50 gånger snabbare takt under det senaste århundradet på grund av den mänskliga aktiviteten, jämfört med om människan inte hade funnits.

Istället för att nio arter skulle ha försvunnit sedan år 1900 så försvann 477. Och dessutom är många fler hotade.

- Här i Finland är det kanske lite svårt att tänka sig. Ingenting händer. Men på planeten tar mänskligheten kollektivt snart hälften av landytan i besittning. Vi tar ut nästan hälften av det som biosfären producerar genom fotosyntesen, säger Fortelius.

Det är framför allt fiskar och groddjur som har utrotats. fisk

- Vår analys betonar att det globala samhället har börjat förstöra andra organismer i ett accelererande tempo och att en ny massutrotning, vars like vi inte har sett på 65 miljoner år, redan har börjat, skriver forskarna i Science.

Det är hittills särskilt fiskarter och groddjur som har drabbats.

- Groddjuren har bland annat påverkats av infektionssjukdomar som beror på mänskliga effekter, förklarar Fortelius.

När det gäller fiskar är det till exempel klimatförändringen och fisket som är förklarande orsaker.

- Vi tar ut förskräckligt mycket biomassa, kör ned populationer och rubbar havets ekosystem väldigt kraftigt. Människans påverkan på haven är fruktansvärt stark.

- Det som en art normalt tar ut är en bråkdel av en miljontedel, tillägger han.

Snabba åtgärder behövs

Enligt forskarna gäller det att agera så snart som möjligt för att rädda naturens mångfald. Det blir svårare hela tiden ju längre vi väntar.

Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och miljö. I bakgrunden skymtar europeisk bison. bernt nordman

Olika miljöorganisationer har en viktig roll i det här arbetet.

- Miljöorganisationernas främsta uppgift är att påverka beslutsfattare, politiker, att stärka medborgaropinionen så att de folkvalda har mod att till exempel besluta om att inrätta nya skyddsområden eller minska exploateringen av de här livsmiljöerna som också de här hotade arterna behöver.

16 forskare - bland annat Mikael Fortelius - har också sammanfattat en del råd till beslutsfattare (på engelska), i form av sammanslutningen Consensus for Action.

Dessutom kan var och en ge naturen lite extra hjälp, till exempel genom att i första hand konsumera miljövänliga produkter.

En för Finland helt ny skalbaggsart har hittats i Dalsbruk. Det berättar forskarna i ett pressmeddelande.

Skalbaggen Longitarsus exsoletus hittades av forskaren Mikko Pentinsaari från Uleåborgs universitet. Den är cirka 3 millimeter lång.

Longitarsus exsoletus hör till familjen bladbaggar. Den beskrevs första gången av Carl von Linné 1758, och har tidigare påträffats i de andra nordiska länderna, i Baltikum och på andra håll i Europa. Den lever på växten blåeld, som är typisk för Dalsbruk.

Pentinsaari hittade 20 exemplar av Longitarsus exsoletus kring DIT-Centret i centrum av Dalsbruk. Fynden gjordes redan 2012, men publicerades först nu i den finländska entomologiska tidskriften Sahlbergia.

Man känner i Dalsbruk till fyra hotade fjärilsarter, vilka också är beroende av blåelden. I Finland påträffas de nästan enbart i Dalsbruk. Därför borde man bevara blåelden på alla platser där den växer, och undvika att klippa ner den förrän långt in på hösten.

Borgåsnäckan har varit ett återkommande problem i mången Borgåträdgård över åren. Snäckan trivs i värme och fukt, i sommar har den i alla fall fått mycket av den senare.

– Vi har bott här i 30 år och jag tycker snäckorna har ökat de senaste tio åren, säger Maria Grandell som bor i empirestadsdelen i Borgå. Hennes lummiga trädgård attackeras av Borgåsnäckan, också kallad fläckig lundsnäcka, under sommarmånaderna.

– Jag har de senaste åren fört en aktiv snigelkamp och samlar upp tusentals sniglar i veckan. Om det är fuktigt på försommaren får man ligga i och samla upp dem, säger Grandell.

Maria Grandell hittar tusentals Borgåsnäckor i sin trädgård. Maria Grandell-Strömgård hittar en snäcka i sin trädgård. Bild: Yle / Hanna Othman

Maria Grandell tycker att det i år verkar vara lite färre snäckor i hennes trädgård, men hon är inte säker på om det beror på vädret eller för att hon så aktivt plockade bort snäckor i början av sommaren.

Biologen Anders Albrecht, bekant röst från Naturväktarna, säger att det att man plockar bort snäckorna torde vara det effektivaste sättet att bli av med dem. Varje snäcka kan lägga tiotals ägg.

– Eller så kan man skaffa en igelkott till gården genom att ordna med övervintringsholkar. Jag tycker inte man ska använda snigelgift. De träffar så ofta fel, säger Albrecht.

Snäckorna har i våras ätit upp en av Maria Grandells pioner. Rosorna får vara i fred. Pioner. Bild: Yle / Hanna Othman

Maria Grandell har gett upp tankarna på ett ört- och grönsaksland. Då hon försökt anlägga ett grönsaksland åt snäckorna de upp det mesta, och det de inte åt helt och hållet var fullt av hål och oätligt.

Hennes metod att göra sig av med snäckorna är att samla upp dem i en platspåse och slänga den med blandavfallet.

På den positiva sidan så har mördarsnigeln, den ökända spanska skogssnigeln i alla fall inte ännu hittat till Östnyland trots att den orsakat problem på annat håll i södra Finland.

I Maria Grandells trädgård trivs Borgåsnäckan. Maria Grandell-Strömgårds trädgård är grön och lummig. Bild: Yle / Hanna Othman