Nyckelhålsträdgården (keyhole garden) kommer ursprungligen från Afrika, där missionärerna tagit fram ett odlingskoncept som är enkelt, funktionellt, lätt att använda och som tar vara på de få resurser som finns.

En nyckehålsträdgård kan man bygga av det material man har att tillgå. Variationerna är oändliga och konceptet genialt. Du får både odlingsyta och kompost i ett och samma paket.

Nyckelhålsträdgården har formen av en cirkel. Den är vanligen en upphöjd konstruktion med en diameter på ca. 2 m och höjd på ca. 80-100 cm med en kompostbehållare i mitten. Själva nyckelhålet är ingången till komposten.

Fördelarna med en nyckelhålsträdgård är många:

• Ergonomi. Omkretsen och höjden gör att det är bekvämt att jobba. Du behöver inte stå med böjd rygg och når lätt fram till komposten.
• Näring. Komposten i mitten tillför näring direkt i jorden.
• Vattenhushållning. I Afrika används hushållets gråvatten för bevattning.
• Enkelt bygge. Nyckelhålsträdgården kan byggas väldigt enkelt och i nästan vilket material som helst, för enbart en odlingssäsong eller för flera säsonger om du bygger av ett mera hållbart material.

Vår nyckelhålsträdgård - en hybrid

Vår nyckelhålsträdgård följer ursprungskonceptet vad gäller diameter, höjd och konstruktion. Däremot anpassade vi den till våra nordliga förhållanden genom att konstruera en sorts hybrid.

Vi kombinerade en traditionell nyckelhålsträdgård med en varmbädd. Vi ville ta vara på de bästa egenskaperna från de båda koncepten - nyckelhålsträdgårdens ergonomi och kompostfunktion med varmbädden som odlingsunderlag.

Den fördelaktiga varmbädden

Att odla i varmbädd är en gammal tradition som var rätt allmän under början av 1900-talet. Principen bygger på att skapa undervärme. Det här görs enklast genom att blanda halm och obrunnen kreatursgödsel, ofta hästgödsel. Halmen och gödseln ”brinner” ihop och ger värme och näring till odlingen. Växterna får alltså en riktig kick av all näring och ingen extra gödsling behövs under odlingssäsongen.

Fördelarna med varmbädden är flera. Det varma underlaget gör att odlingsstarten kan tidigareläggas. Blir nätterna kalla kan du använda ett glaslock. Har du inget glaslock kan du lika bra täcka odlingsytan med fiberduk. Om nätterna blir riktigt kalla kan du täcka med t.ex. vassmattor, så som man gjorde förr i tiden, eller med flera lager fiberduk.

Varmbädden anläggs på nytt varje år. Odlingsunderlaget från föregående säsong blir utmärkt jordförbättring för blombänkar och trädgårdsland. Vill du inte fortsätta att odla i varmbädd, så fyller du bara på med jord och odlar som vanligt.

Så bygger du vår nyckelhålsträdgård

1. Bygg först själva konstruktionen.. Vi mätte upp en cirkel med diametern 2 m och radade björkved till en höjd av ca. 80 cm. Kom ihåg att lämna en öppning i cirkeln stor nog att du kommer åt komposten i mitten.
2. Sätt in kompostkonstruktionen. Vi använde ett galler med plastyta.
3. Gör sidorna till nyckelhålet. Vi använde filmfanér som är vattenbeständig. För estetikens skull limmade vi på tunna plattor av björk.
4. Börja med att sätta ett lager sten inuti komposten, dels för att hålla den på plats men också för luftcirkulationen. Syre är viktigt för en välfungerande kompost.
5. Sätt ett lager med grenar och kvistar i botten på odlingsområdet. Stampa ner kvistarna.
6. Bred ut ca. 30 cm halm ovanpå kvistarna.
7. Ovanpå halmen lägger du ca. 30 cm obrunnen hästgödsel och därefter igen ett lager med halm, ca. 20-30 cm.
8. Blanda halm och gödsel och tillsätt ännu ett lager halm, ca. 20 cm.
9. Överst sätter du ett lager med kalkad matjord, ca. 20-30 cm.

Obs! Under odlingssäsongen kommer halmen och gödslen att ”brinna ihop”, vilket betyder att odlingsunderlaget kommer att sjunka ihop. Fyll därför gärna upp till kanten när du anlägger varmbädden.

Det tar ett par veckor innan varmbädden är klar för användning. Du kan följa med temperaturutvecklingen i varmbädden med en termometer. När nedbrytningsprocessen kommer igång kan temperaturen stiga upp till 40-50 C. När temperaturen i jorden är ca. 12-15 C kan du börja så och plantera.

Om gödseln och halmen känns torr skall du vattna för att få fart på processen.

Också om du inte vill anlägga en varmbädd är det bra att börja med med kvistar och annat grövre material på botten av nyckelhålsträdgården.

Owes växtval

I vår nyckelhålsträdgård planterade vi:

• Jättepumpa/hallowen pumpa, Cucurbita pepo, Rocket F1
• Squash, Cucurbita pepo, Black Beauty
• Frilandsgurka, Cucumis sativus, Corentine F1
• Indiankrasse, Trophaeolum majus nanum, Out of Africa
• Sammetstagetes, Tagetes patula, Mowgli Bicolor

Fröna grodde och växterna frodades

Komposteringens ABC

En kompost för trädgårdsavfall är ett måste i varje trädgård! En välfungerande och välskött kompost processar avfallet från din trädgård till näringsrik och nyttig jordförbättring i trädgården.

För en fungerande kompost, tänk på följande:

• Syre. Nedbrytningsprocessen kräver syre för att fungera optimalt. Bygg gärna komposten så att tillförseln av syre tryggas. Det här kan du göra t.ex. genom att placera grova kvistar på botten av komposten.
• Vänd komposten. Du behöver vända komposten två gånger per år - vår och höst. Då de olika lagren blandas tillförs syre som påskyndar nedbrtyningsprocessen.
• Håll komposten fuktig. En torr kompost är en död kompost. För att organismerna som sköter nedbrytningen av det organiska avfallet skall kunna leva och fungera krävs det fukt. Fukthalten i komposten skall motsvara en fuktig disktrasa - alltså fuktig men inte rinnande. Genom att kontinuerligt tillföra färskt material i komposten upprätthålls fuktigheten. Om komposten verkar torr och kall kan du gärna vattna den.
• Värme. Nedbrytning av allt organiskt material skapar värme. För att komposten skall fungera optimalt bör temperaturen ligga omkring 35-55 C.
• Undvik ogräsrötter och växtsjukdomar. I princip allt trädgårdsavfall lämpar sig för kompostering. Undvik dock att sätta svåra rotogräs som tex tistlar i komposten. Undvik även ettåriga ogräs som bildat frön. Sätt inte heller material som du misstänker har växtsjukdomar i komposten.
• Finfördela materialet. Ju mer finfördelat materialet är, desto snabbare sker nedbrytningen. Det lönar sig därför att riva eller hacka sönder större växtdelar innan de sätts i komposten.

Sköt om din kompost som en god vän – det återbetalar sig tusenfalt och är mödan väl värd!

Läs mera om kompostering här

Vi är optimister. Vi tror och hoppas att våren skall komma i mars, ja men den är ju en vårmånad! Men sanningen är den, att vintern mycket sällan är slut i mars. Den har sin egen vilja och kan pågå ännu in i april och fortsättningsvis knäppa till oss i maj med minusgrader och frost.

Men det hindrar inte ett odlarhjärta. Och vill man börja så tidigt som möjligt, då ska man satsa på att bygga en varmbädd, bygga uppåt, odla ovanpå och inte gräva neråt.

Vi gjorde det i form av en nyckelhålsodling, med ved som konstruktionsmaterial och en kompost i mitten. Zucchini, frilandsgurka och pumpa blev de sorter som fick trona i denna vackra vedborg och resultatet har jag inte helt kommit över ännu, hur kan något bli så stort?

Och snö är inte endast av ondo för trädgården. Den är fenomenal som isolering och kylan skyddar mot skadeinsekter. Så vintervilan behövs och det händer saker där under snön.

När din egen trädgård är snötäckt och vit och det enda du längtar efter är grönska, det är då du ska öppna upp din växtpress och försiktigt plocka fram pressade trädgårdsminnen från förra sommaren. Och sen bjuda in grannen på en välbehövlig zucchinipasta..

Nyckelhålsträdgården - en genial idé

Trädgården på Strömsö söndagen den 8 februari kl 17.25 i Yle Fem

Alla har vi väl pressat nån blomma inuti vår favoritbok nån gång? Vill man ta vara på flera växter och dessutom med stil, då är det dags att göra en egen växtpress!

Att samla växter under en sommar är som att samla minnen, ögonblick av lukt, värme, former och som ger den där härliga lyckliga känslan inombords. Och böcker funkar fint som tyngder, den gamla hederliga telefonkatalogen också, men en växtpress är bäst för ändamålet.

Du behöver:

• 10 st. gråkartong 25 x 35 cm, 2mm i tjocklek.(Bra storlek när A4:or ryms och lämnar kant runt om)
• 2 st. fanerskivor 25 x 35 cm, 8mm
• A4 tunt ritpapper (ju ”sämre” kvalitet desto bättre, då sug fukten från växten upp bättre)
• 2 gamla läderbälten
• svart och vit hobbyfärg
• penslar

Så här gjorde jag:

Måla med vit färg blommor, texten växtpress eller lämplig dekoration. Jag målade ”Trädgården på Strömsö”´s logo på framsidan.

Placera alla 10 kartongsidor i en hög med ritpapper emellan. Sätt en av de torra träskivorna som botten och den andra som översta lock. Spänn bältena runtom och klipp bort överflödig längd av bältena. Stansa eventuellt nya hål i bältena så det går att justera efter hur mycket växter som sätts i pressen.

Klart. Låt samlandet börja!

Pumpa, squash och frilandsgurka är lättodlade i vårt nordiska klimat och brukar ge stora skördar. I slutet av sommaren står man där med enorma mängder zucchini och pumpor som tycks ha tagit över hela trädgården. Då är det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång att lägga in, frysa ner och fylla förråden.

Squash kommer ursprungligen från Amerika, och utgjorde tillsammans med bönor och majs basen i både urbefolkningens och nybyggarnas föda. Indianerna kallar dem för de tre systrarna.

Pumpa tillhör samma familj, och zucchini är egentligen en sorts squash som heter zucchini så länge den är liten och späd. Pumpa och de varianter av squash som har orange fruktkött är de nyttigaste eftersom de innehåller höga halter av betakaroten.

Pumpa för äldre män

Det orange köttet i pumpan är väldigt rikt på antioxidanten betakaroten, och är därför antiinflammatoriskt och stärker cellernas försvarsmekanismer. Pumpafröna har samma effekt men stärker också lederna, hjärtat och blodcirkulationen.

Mest intressanta är de kanske för att de kan motverka godartad prostataförstoring, ett ämne i fröna hämmar ett enzym som påverkar tillväxten i prostatacellerna. Några portioner pumpa varje vecka och en eller två matskedar pumpafrön om dagen kan alltså vara välgörande särskilt för äldre män.

Helt obehandlade kan pumpafrön vara lite tråkiga, ungefär som att tugga på en bit kartong. De gröna är godast, och om man rostar dem en stund i en stekpanna tills de börjar poppa (som popcorn) blir de härligt knapriga och får en fin nötsmak. Rostade pumpakärnor är goda att strö över en sallad, eller bara äta som snacks. Eftersom de innehåller en hel del fett är de ganska mättande, vilket ju kan passa bra i en sallad.

Mättande fibrer

Squash och zucchini är inga näringsbomber och brukar oftast användas som utfyllnad i mat. De innehåller liknande ämnen som pumpa, men inte lika mycket. Däremot är det mycket energi i squash, och fibrerna ger en bra mättnadskänsla.

Testa att ugnsrosta squash, grilla den i tunna skivor eller panera och steka squashskivor som ett alternativ till stekt strömming för vegetarianer. Zucchini passar bra i raw-mat, och man kan göra en fräsch zucchinipasta som är helt glutenfri och går att använda istället för vanlig pasta till bolognese, carbonara eller lasagne.

Bra vätskeersättning

Gurka har mer att bidra med än man kan tro. Den är väldigt rik på mineraler och vätska, så en gurka kan fungera som vätskeersättning under varma dagar, efter hårda träningspass eller vid diarré. Gurka innehåller också kalium och magnesium som motverkar benkramper, något som lätt uppstår vid uttorkning.

Fibrerna i gurkan hjälper till vid matsmältningen och kan lindra eller motverka förstoppning. De ger också en bra mättnadskänsla. Låt skalet på gurkan vara kvar, eftersom det är där de flesta mineralerna sitter. Hela gurkan är basbildande i kroppen och kan motverka sur mage.

Och det där med att ligga och vila med gurkskivor på ögonen? Jo, där finns faktiskt en poäng. Fruktköttet i gurkan dämpar hudirritationer och innehåller inflammationshämmande C-vitamin.

Näringsinnehåll

Squash och zucchini - vitamin B1, B2, B6, C, K, betakaroten, folat, koppar, magnesium, mangan, fosfor, kalium, fibrer

Pumpa - vitamin B1, B3, B5, B6, C, betakaroten, folat, koppar, mangan, kalium, fibrer, omega 3

Pumpafrön - vitamin E, K, koppar, järn, magnesium, mangan, selen, fosfor, zink, omega 3, protein, steroider, steroler

Gurka - vitamin A, C, folat, magnesium, mangan, molybden, kalium, kisel, fibrer

Läs också
Få rätt pH-balans i kroppen
Zucchinitagliatelle med rostade pumpakärnor
Inlagd gurka

Det är med avund i blicken jag tittar på engelska trädgårdsprogram eller läser om prunkande trädgårdar i södra Sverige. Är det galenskap att försöka odla någonting på nordligare breddgrader? Är det som att slåss mot väderkvarnar?

Men tänk att det finns fördelar med vårt nordliga klimat och det finns också knep för hur man får saker att växa även om omständigheterna inte är de gynnsammaste. Ett tjockt snötäcke gör att plantorna inte fryser bort på vintern. Det ligger som ett täcke över mullbänkarna och skyddar mot sträng kyla och uttorkning.

Tjälen brukar inte ses med blida ögon av bilister och gårdsägare, för då tjälen går ur marken på vårarna brukar det ofta uppstå gropar i vägarna och sprickor i asfalten. Tjälen rör om och vänder på marken.

För en trädgårdsägare är det här en fördel eftersom trädgårdsmyllan ändå ska vändas på vårarna. Tjälen är gratis arbetskraft då den luftar jorden på vårarna. Låt vara att den inte gör hela jobbet, men det är en hjälp på vägen.

Det finns förstås försvårande omständigheter. Om det är en snöfattig vinter kan växterna frystorka. Det innebär att solen värmer de kala grenarna och vätska avdunstar. Men även vinden ger samma negativa effekt fastän det är molnigt. Då marken är frusen kan växten inte ta upp vatten med rötterna och växten torkar. Tjälen är bra för att hålla sorkarna borta. Om det finns snö men inte tjäle trivs vattensorkar.

En som kan knepen i ett nordligt klimat är trädgårdsmästaren Leif Blomqvist som har en plantskola i Lepplax i Österbotten. Upphöja växtbäddarna gör att man det inte blir för vått och att mullen blir luftigare. Ett gammalt talesätt säger att man vinner en växtzon genom upphöjda växtbäddar.

Trädgårdsmästare Leif Blomqvist. Leif Blomqvist Bild: Yle

Novembermörkret kan kännas väldigt deprimerande, speciellt om marken är bar. Dagarna blir bara kortare och kortare, dagsljuset blir till ett suddigt dis och det kännsa bara för jobbigt! Nu är det dags att pigga upp sig själv, grannarna och trädgården med litet belysning.

Jag tycker att man gärna kan börja med de första lamporna i trädgården redan tidigt på hösten när mörkret kryper på. Det som man gärna kan tänka på är att lite maskera belysningen så att den inte alltför mycket påminner om de traditionella julbelysningarna.

Med hjälp av em timer (klocka) går det bra att ställa in belysningen så att den tänds när det skymmer och släcks då man önskar. Det här är ett enkelt sätt att regelera belysningstiden och samtidigt spara lite pengar. En gång per vecka får man lov att justera timern efterhand som det mörknar tidigare och tidigare.

Att tänka på:
- använd endast belysning som är gjord för utomhusbruk
- välj gärna ledlampor, de är energisnåla och hållbara
- se till att skarvsladdarna även är gjorda för utomhusbruk,
- tänk på hur du drar elsladdarna, fundera över eventuell snöskottning osv...
- skydda eventuella skarvsladdar och kopplingar från fukt. Det finns speciella plastboxar på marknaden för ändamålet.

Om du år efter år belyser en viss buske eller ett träd så kan det löna sig att göra en mera permanent lösning på eltillförseln. Gräv ner en jordkabel med en stickkontakt för utomhusbruk.

Vi använder allt mer belysning i trädgården. Utbdet av ljusslingor, lyktor, nät och annan belysning blir bara bredare och bredare. Ett bra tips är att göra en helhetsplanering för belysning och elanslutningar i trädgården. Lösa skarvsladdar som dras hit och dit innebär alltid en risk. Nergrävda jordkablar och för ändamålet tillverkade stickontakter som placerats ut på väl planerde ställen gör att säkerheten ökar och vi slipper också alla skarvsladdar.

Vår installation i lusthset med det belysta möblemanget är ett exempel på en höstbelysning i trädgården som inte direkt ger en julkänsla!

Lusthusets utebelysning

Owe och Anne skapar stämning i höstmörkret med att placera ut slingor av ledlampor på olika ställen i Strömsös lusthus.

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har klassificerat den svartmunnade smörbulten som en skadlig främmande art.

Den svartmunnade smörbulten är en fisk som äter andra fiskars rom och yngel.

Den kommer ursprungligen Svarta havet och Kaspiska havet, men har spridits också till de finländska hamnstäderna vid kusten i fartygens ballasttankar.

Smörbulten påträffades för första gången i Finland år 2005, och ännu år 2010 hade den bara iakttagits på några få ställen. Sedan dess har den spridit sig, och på många ställen har ursprungsarterna skuffats undan.

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet försöker nu hindra smörbulten från att etablera sig i Saimens insjösystem där den ännu inte har påträffats.

Spridningen av smörbulten hindras bäst genom effektivt fiske, enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet.

Förutom den svartmunnade smörbulten lades också silverrudan till listan på skadliga främmande arter.

Läs också:
Ny fisk invaderar Finska viken

Mättande, proteinrika och energigivande – nötter är perfekta till mellanmål eller som tillskott i maten. Och hemmagjort nötsmör är hur gott som helst på smörgåsen, i smoothien eller i bakverk. Go nuts!

Än idag kan man i Norden snubbla över hassellundar där det förr odlades nötter i stordrift. Ända sedan forntiden har vi använt nötter som mättande och proteinrikt tillskott i maten, och nuförtiden används nötterna som ett bra alternativ till kött av vegetarianer och veganer. Nötfärs kan användas som malet kött och en näve cashewnötter, valnötter eller rostad mandel i maten skänker både smak och mättnad.

En portion på 100 g nötter ger ungefär en tredjedel av dagsbehovet av protein, men det behovet varierar förstås beroende på kroppsstorlek och livsstil. En kvinna som är liten i växten behöver mindre protein än en storväxt man, och om man tränar mycket behöver man äta mer protein för att bygga muskler.

Alexandra smörjer in sig med nötolja. Alexandra smörjer sig med nötolja. Bild: YLE/Strömsö

Nötter innehåller också mycket mineraler och vitaminer, framför allt olika B-vitaminer. Man kan se att människor som är stressade ofta vill äta mycket nötter, och då är det förmodligen B-vitaminerna kroppen längtar efter. Kroppen gör av med väldigt mycket B-vitamin under stress. I nötter finns också höga halter av E-vitamin, som är en bra antioxidant och motverkar inflammationer.

Nötoljor för mat och hud

Alla nötter innehåller mycket olja, och det finns väldigt många fina nötoljor att köpa. Mandelolja och kokosolja är de vanligaste och jordnötsolja har använts länge på apoteken för att mjuka upp sårskorpor. Men det finns också valnötsolja, macadamiolja, cashewolja, hasselnötsolja och många fler. De som inte finns i mataffärer eller hälsokostbutiker kan köpas på internet.

Lägg nötterna i hushållsmaskinen. Lägg nötterna i mixern. Bild: YLE/Strömsö

Jag använder nötoljorna i matlagning och bakning, jag ringlar dem över grönsaker och smörjer in huden med dem. Kokosolja mjukar upp förhårdnader på fötterna och är en given fotbehandling inför ett Strömsöinslag där fötterna ska synas. Mandelolja och hasselnötsolja är sköna att smörja in sig med och ger en silkeslen hud. Ett bra tips är att smörja in sig när huden är fuktig och varm efter bastun eller duschen, för då går oljan in snabbt i huden och kladdar inte så mycket.

Den som inte tål nötter kan testa att använda frön i stället. Solrosfrön har en nötig smak och är också rika på protein, vitaminer och fett. Många nötallergiker tål att använda nötolja utvärtes, men det är viktigt att testa försiktigt de första gångerna för att undvika allergiska reaktioner. Börja med att smörja lite, lite olja på armen och se hur det känns. Ta sedan lite olja i armvecket där huden är tunn och känslig. Går det bra kan du prova dig fram på resten av kroppen också.

Kör nötterna hårt i blandaren. Kör nötterna hårt i beredaren. Bild: YLE/Strömsö

Nötsmör och chokladnötkräm är populära som pålägg, i bakverk och i smoothies. Det är lätt att tro att nötsmör är ohälsosamt godis, men det är faktiskt riktigt nyttigt. Rent nötsmör innehåller mycket protein, mineraler och vitaminer, framför allt B-vitamin. Tillsätter man kakao får man en kräm som är rik på antioxidanter som man behöver mycket av om man lever ett stressigt liv, och dessutom höga halter kalium och magnesium som är bra för vätskebalansen i kroppen och motverkar muskelkramper – det här är alltså väldigt bra för återhämtning efter träning.

Nötsmör

Nötsmör utan kakao. Nötsmör utan kakao. Bild: YLE/Strömsö

300 g nötter eller frön, t ex hasselnöt, mandel, cashew eller solros, det går bra att blanda
1 tsk havssalt

1. Rosta nötterna i ugnen på 140° i 20 minuter.
2. Gnugga bort ev skal med en handduk.
3. Kör i höghastighetsmixer eller matberedare tills oljorna tränger fram och det blir en krämig massa. Det tar ca 3-5 minuter. Fortsätt köra tills du ser oljorna tränga fram. Känns smöret ändå torrt och lite sandigt, droppa i lite, lite nötolja eller solrosolja.
4. Häll i ren glasburk och förvara i kyl, håller ca en månad.

Chokladnötkräm
½ sats nötsmör
1 msk kakao
1 msk honung

Alexandra med två nötsmör. Alexandra med två nötsmör. Bild: YLE/Strömsö

Rör ihop ordentligt till en jämn smet. Förvara i en ren glasburk i kylen, håller ca en månad.

Nötig smoothie
1 banan
2 msk nötsmör
1 msk rå kakao
1 msk honung
3 dl sojamjölk, havremjölk eller mandelmjölk

Kör i mixer tills allt är jämnt fördelat. Drick som mellanmål eller efter träningspasset.

Att smycka julbordet med levande blommor har långa anor. Kring sekelskiftet (1800-1900) var utbudet mycket begränsat, men så var det också bara i högreståndshemmen som julblommorna först kom in. Det är egentligen först efter krigen som julblommorna fick en större och allmännare spridning i Finland.

Iskonvalj och granris Iskonvalj och granris. Bild: YLE/Strömsö

Karin Larsson pyntade det Larssonska hemmet året runt med färska blommor, till jul var det ofta tulpaner i olika vaser med lite tallris eller andra kvistar från naturen.

Julblommorna i början av 1900-talet bestod främst av olika lökblommor som tulpaner, tazetter och hyacinter, men även azalea, cyclamen och julrosor (helleborus) kunde förekomma. Amaryllisen, som idag är en kär julblomma, kunde tidigare inte drivas till jul. Den blommar först i februari.mars i naturligt tillstånd, men med dagens teknologi kan man behandla lökarna så att de blommar till jul! En julblomma som nästan helt har försvunnit är iskonvaljen (liljekonvalj). Konvaljer odlades tidigare mycket allmänt i Finland. Både lökblommorna och konvaljerna är växter som inte behöver särskilt hög värme i drivningsskedet och lämpar sig därför för drivning i växthus på våra breddgrader. Namnet iskonvalj kommer av att man behandlade konvaljerötterna med is för att få dem att blomma till jul!

Annasöga Annasöga Bild: YLE/Strömsö

En annan rar liten julblomma, som inte heller för tillfället syns så mycket på marknaden är Annasöga-begonian (Begonia Lorraine-korsningar). Den har en skör och enkel karaktär och för mej påminner den om min barndom. En av orsakerna till att den inte odlas i större utsträckning idag är hållbarheten. Den är känslig för bl a bladmögel och tål inte långa transportsträckor. Våra julblommor var ju tidigare närproducerade eller åtminstone inhemska vilket inte längre är fallet!
Annasöga- eller julbegonian lämpade sig för drivning till jul eftersom den blommar först när dagen är kortare än 12 timmar.

Skötsel av julblommorna:

Både lökväxter och iskonvaljer är blommor som gärna står lite svalt. Om du har möjlighet så ställ blommorna svalt till natten så håller de längre!
Vattna sparsamt, lite mera vatten till konvaljerna och mindre till tulpaner, hycaniter och amaryllis. Om du har tulpaner och amaryllis som snittblommor sätt då bara några centimeter vatten i vasen. Fyll på efterhand!

Blommor till jul på Strömsö Bild: YLE/Strömsö

Gammaldags julgranspynt

Till gammaldags julgranspynt hör olika halmdekorationer, men tidigare pyntade man även med riktiga äpplen, pepparkakor julkarameller och olika pappersdekorationer. Det var viktigt att pynta granen med något ätbart så att barnen fick något när det var dags för julgransplundringen på tjugondag knut!

Toppstjärna i halm till julgranen

Det här behövs:
40-50 st halmstrån ,längd ca 30-40 cm (halmstrån kan köpas i hobbyaffären)
Tjockare metalltråd (till stomme för stjärnan, jag använde en dubbel aluminiumtråd, finns i hobbyaffären)
Fiskedarn eller dylikt att sy med
En stoppnål

Så gör du:
Lägg halmen i blöt. Vattnet får gärna vara varmt eftersom det gör att halmen blir fortare mjuk.
Forma ringen av metalltråden, diameter ca 10 cm och kom ihåg att det skall även vara en stjälk för fastsättning i julgranen!
När halmen är mjuk gör du två knippen som du binder ihop på mitten med hjälp av fiskargarnet. Dra till ordentligt! Jag använde 24 halmstrån per knippe.
Bind ihop båda knippen i kors ovanpå varandra.
Placera halmknippet mitt på metallcirkeln och sy fast halmstråden på metallcirkeln ett i taget.
När stjärnan är klar kan du klippa till stjärnan till en t ex femuddig stjärna eller så låter du den vara – så gjorde jag.
Fäst en glansbild eller som jag en virkad stjärna i mitten om du vill.
Sätt halmstjärnan i lätt press tills den har torkat.

Obs! Halmstjärnor är sköra så förvara din halmstjärna i en låda – en pizzakartong kan vara helt lämplig för ändamålet!

Att slå klackarna i taket är ett känt talesätt när man vill beskriva en riktigt hejdundrande fest. Vår hängande amaryllisinstallation med stjälkarna upp och blommorna nedåt är väl passande på en sådan fest? När vi tar emot det nya året känns det bra att svänga på det som är bekant och se framtiden i ett annat perspektiv!

Det här behövs:
armeringsgaller eller liknande i lämplig storlek
snöre eller annat för upphängning
cocktailpinnar
band eller järntråd att binda kring stjälkändorna
aluminumtråd eller järntråd till upphängningskorkarna
utslagna snittamaryllis
tallris eller annat ris till armeringsgallret
olika sorters glas på fot (kan lämnas bort eller ersättas av andra dekorationer enligt festens tema, men häng dem gärna upp och ner!)

OBS! Ta i beaktande att amamryllisen har rätt lång stjälk så höjden på installationen kan variera enligt plats. En installation ovanpå ett matbord kan hänga lägre än om installationen fungerar som rumsdekoration (som vår ).
Snittamaryllis finns att köpa styckevis i blomsteraffären och i marketen kan du hitta amaryllisknippen med lite kortare stjälk och mindre blommor. Amaryllisen kan ibland kännas lite dyr, men den är en väl prisvärd blomma, stor och ståtlig och lång hållbarhet. För en mindre amaryllisinstallation räcker det med tre st och mängden ökas enligt storleken på installationen.

Installation med hängande amaryllis

Owe och Camilla gör en installation med amaryllis och glas hängande från ett galler med granris.

Så här gör du:
Börja med att skära till gallret i lämplig storlek.
Fläta in riset i gallret, häng upp på lämplig höjd.
Böj till krokarna för upphängningen av amaryllisarna.
Snitta amaryllisen i önskad längd och bind ett band / järntråd ca en centimeter från stjälkändan, spänn ordentligt men inte så att du krossar stjälken!
Stick in en cocktalipinne genom stjälken strax ovanför bandet.
Fyll amaryllistjälken med vatten och häng upp med hjälp av krokarna.
Häng upp glasen / eller dekorationerna du valt

OBS! Amaryllistjälken fungerar som vas, blomman drar åt sig fukt genom stjälken och håller lika länge som vanlig snittamaryllis i en vas! Kom ihåg att fylla på vatten dagligen, amaryllisen konsumerar en hel del vatten.
Om du gör installationen till en fest kan du efter festen ta ner amaryllisen, snitta på nytt och sätta i vas.

Amaryllis som hänger upp och ned är en imponernade syn med stor överraskningsfaktor, så vill du att dina gäster skall komma ihåg din fest – häng då blommorna i taket!

Lycka till med din fest!

Planerna på att delvis göra om Porkala udd i Kyrkslätt till nationalpark framskrider nu i ilfart. Men inga officiella dokument har ännu landat på kommunhuset kan kommundirektör Tarmo Aarnio berätta.

Kommunen funderar jämt på hur den kunde profilera sig och med Porkala national park skulle vi få den rätta imagen. - Pekka Poutanen, stugägare och kommuninvånare.

På kommunen har man trots det inte mottagit någon rapport. Så fort den kommer på remissrunda lovar kommundirektör Tarmo Aarnio att behandla den.

- Jag har hört att rapporten skulle vara på väg till oss på en remissrunda, så Kyrkslätt kommer att ge ett utlåtande om några månader, säger Aarnio.

Tarmo Aarnio är kommundirektör i Kyrkslätt. Tarmo Aarnio är kommundirektör i Kyrkslätt. Bild: Yle / Ted Urho

- Vi måste utreda vem vi kunde samarbeta med och vilket befintlig infrastruktur vi kunde använda oss av, säger han.

Den här vyn kan bli del av nationalparken. Bakom Utterviken öppnar sig det öppna havet. Bild: Yle / Ted Urho

Sluta panta på skärgården

Pekka Poutanen har bott i Kyrkslätt i över trettio år. Sin sommarstuga i Utterviken i närheten av Rysshamnen har han haft sedan medlet av 1990-talet. Han ser gärna att området öppnas för utomstående.

- Det som vi har här är ett enastående fint område. Det vet alla som har varit här, säger Poutanen och visar stolt upp den vackra ytterskärgården som öppnar upp sig från hans stuga.

Pekka Poutanen välkomnar fler besökare till sin skärgård. Pekka Poutanen. Bild: Yle / Ted Urho

Han tror att nationalparken skulle bli en marknadsföringstriumf.

- Kommunen funderar jämt på hur den kunde profilera sig. Med Porkala nationalpark skulle vi få den rätta imagen, visionerar Poutanen.

Läs också:

Ekenäs nationalpark kan bli större

Missa inte Pekka Poutanens blogg Poutapekka!

Trädgården på Strömsö står i full blom. Bärbuskarna dignar och tomaterna doftar, lysande röda. Åtminstone i huvudet på Monica Storm, projektledare och regissör för tv-programmet Trädgården på Strömsö.

Idén till programmet föddes för något år sedan medan trädgårdshuset ännu var under uppbyggnad på Strömsö. Monica Storm slog sig ihop med strömsöredaktörerna Camilla Forsén-Ström och Elisabeth Morney, och växtexperterna Owe Salmela och Alexandra De Paoli.

- Vi är alla intresserade av trädgårdsodling, men med olika utgångspunkt. Owe som trädgårdsmästare, Alexandra som örtexpert, Camilla som konstnär, Elisabeth som nyfiken reporter och jag som ivrig hemmaodlare, fortsätter Storm.

- Det går en massa trädgårdsprogram på tv, men de flesta handlar om odling i England eller södra Sverige. Det ger upphov till frustration, eftersom de inte känns relevanta för våra breddgrader, konstaterar hon.

- Vi odlar sådant som går att odla i de växtzoner som Finland tillhör, berättar Storm. Det är en hel del bara man satsar på rätt växtval. Dessutom kan man ju hjälpa klimatet på traven lite med varmbäddar och genom att odla upphöjt istället för nergrävt. En del växter, såsom bär, passar dessutom allra bäst att odla just här på grund av våra långa, ljusa nätter.

Fotograf Esa Saari, programledare Camilla Forsén-Ström och regissör Monica Storm under inspelningen av programmet. Camilla Forsén-Ström, Esa Saari, Monica Storm och Owe Salmela på fikapaus Bild: Yle/Trädgården på Strömsö

Alla processerna har filmats och resultatet får vi se i den åttadelade trädgårdsserien Trädgården på Strömsö, med start söndagen den 8 februari kl 17.25 i Yle Fem. Efter tv-sändningarna kommer avsnittena sedan att ligga ute på Arenan ett helt år.

Programmen är uppbyggda så att man i varje program får följa en process från början till slut.

- I det första programmet bygger vi upp en s.k. nyckelhålsträdgård, berättar Storm. En kompost i mitten med odlingar runtomkring där man kan arbeta på bekväm höjd. Hela sommaren följer vi med hur det går för växterna, med plantering, rensning och kompostskötsel, tills vi på hösten skördar pumpor och gurkor, och tillreder dem. Och allt det här i samma program!

- I följande program börjar vi igen på våren med ett nytt litet odlingsområde och följer det hela vägen fram till det underbara slutet. Det blir bland annat ett klassiskt trädgårdsland med mönsterodling och ett hörn specialgjort för insekter. Vi reder också ut begreppen kring gödsling och bevattning, säger Storm.

Trädgården på Strömsö är inte enbart trädgården på Strömsö

Förutom trädgårdsarbetet på Strömsö får vi följa med Elisabeth Morney som reser runt i landet och bekantar sig med olika speciella trädgårdsfenomen. Specialodlingar, forskningsträdgårdar och nunnornas odlingar i Lintula klosterträdgård utlovas.

- Just nu håller vi på och klipper ihop de sista programmen. Och jag är så nöjd. Det blev precis som vi hade tänkt oss, avslutar Monica Storm.

Trädgården på Strömsö startar söndagen den 8 februari kl 17.25 i Yle Fem.

Om någon hade sagt åt mig för några år sen att jag skulle göra trädgårdsprogram skulle jag ha sett ut som ett levande frågetecken. Inte för att jag inte gillar trädgård. Jag älskar trädgård!

Att vara där, känna solen, gräset under fötterna, estetiken, dofterna. Men jag är rätt kass på att vattna, rensa och vänta in något som skall gro. Men nu har något hänt. Ifjol, under en period från maj till september, var jag med om en resa som man inte kan förstå om man inte får följa den. Och det kommer ni att få göra. Alla som vill.

Vi har gjort ett nytt trädgårdsprogram. Vi har grävt, vi har skuffat hundratals skottkärror med mylla, mockat gödsel, grävt, sått och skördat. Vi har stått i isande nordanvind och försökt se ut som om det vore en varm sommarbris. Vi har skrattat, svettats, bannats och blivit själsligen överraskade över att det blev ett sånt fascinerande resultat.

För det blev faktiskt en trädgård! Kanske låter det naivt att låta förvånad, jag visste ju att det skulle bli något, men den där moderliga känslan av ömhet över växternas grodd och växtkraft blev aningen överraskande för mig.Jag har lärt mig massor. Glömt en hel del också. Men känslan finns kvar. Trots kall och blåsig försommar, het och torr högsommar och angrepp av små hungriga skråttar, så blev det skörd! Och ja, det är en magisk känsla.

Och det är inte endast antalet växter som betyder nåt. Platsen som en trädgård representerar är som en retreat för många. Man hinner tänka, kroppen arbetar och naturen är tätt inpå, vare sig det är med fågelsång eller grannens högljudda motorsåg. Och det behöver inte vara ett stort område. Det går fint med bara en gräsplätt, en balkong eller en blomlåda.

En planta, en bok och en termos med kaffe. Det räcker. Hur kommer ditt sommarupplägg att se ut?

Trädgården på Strömsö. Start den 8 februari 2015 på Yle Fem eller på Arenan

Stämningsbilder av en trädgård och dess invånare

Nyckelhålsträdgården (keyhole garden) kommer ursprungligen från Afrika, där missionärerna tagit fram ett odlingskoncept som är enkelt, funktionellt, lätt att använda och som tar vara på de få resurser som finns.

En nyckehålsträdgård kan man bygga av det material man har att tillgå. Variationerna är oändliga och konceptet genialt. Du får både odlingsyta och kompost i ett och samma paket.

Nyckelhålsträdgården har formen av en cirkel. Den är vanligen en upphöjd konstruktion med en diameter på ca. 2 m och höjd på ca. 80-100 cm med en kompostbehållare i mitten. Själva nyckelhålet är ingången till komposten.

Fördelarna med en nyckelhålsträdgård är många:

• Ergonomi. Omkretsen och höjden gör att det är bekvämt att jobba. Du behöver inte stå med böjd rygg och når lätt fram till komposten.
• Näring. Komposten i mitten tillför näring direkt i jorden.
• Vattenhushållning. I Afrika används hushållets gråvatten för bevattning.
• Enkelt bygge. Nyckelhålsträdgården kan byggas väldigt enkelt och i nästan vilket material som helst, för enbart en odlingssäsong eller för flera säsonger om du bygger av ett mera hållbart material.

Vår nyckelhålsträdgård - en hybrid

Vår nyckelhålsträdgård följer ursprungskonceptet vad gäller diameter, höjd och konstruktion. Däremot anpassade vi den till våra nordliga förhållanden genom att konstruera en sorts hybrid.

Vi kombinerade en traditionell nyckelhålsträdgård med en varmbädd. Vi ville ta vara på de bästa egenskaperna från de båda koncepten - nyckelhålsträdgårdens ergonomi och kompostfunktion med varmbädden som odlingsunderlag.

Den fördelaktiga varmbädden

Att odla i varmbädd är en gammal tradition som var rätt allmän under början av 1900-talet. Principen bygger på att skapa undervärme. Det här görs enklast genom att blanda halm och obrunnen kreatursgödsel, ofta hästgödsel. Halmen och gödseln ”brinner” ihop och ger värme och näring till odlingen. Växterna får alltså en riktig kick av all näring och ingen extra gödsling behövs under odlingssäsongen.

Fördelarna med varmbädden är flera. Det varma underlaget gör att odlingsstarten kan tidigareläggas. Blir nätterna kalla kan du använda ett glaslock. Har du inget glaslock kan du lika bra täcka odlingsytan med fiberduk. Om nätterna blir riktigt kalla kan du täcka med t.ex. vassmattor, så som man gjorde förr i tiden, eller med flera lager fiberduk.

Varmbädden anläggs på nytt varje år. Odlingsunderlaget från föregående säsong blir utmärkt jordförbättring för blombänkar och trädgårdsland. Vill du inte fortsätta att odla i varmbädd, så fyller du bara på med jord och odlar som vanligt.

Så bygger du vår nyckelhålsträdgård

1. Bygg först själva konstruktionen.. Vi mätte upp en cirkel med diametern 2 m och radade björkved till en höjd av ca. 80 cm. Kom ihåg att lämna en öppning i cirkeln stor nog att du kommer åt komposten i mitten.
2. Sätt in kompostkonstruktionen. Vi använde ett galler med plastyta.
3. Gör sidorna till nyckelhålet. Vi använde filmfanér som är vattenbeständig. För estetikens skull limmade vi på tunna plattor av björk.
4. Börja med att sätta ett lager sten inuti komposten, dels för att hålla den på plats men också för luftcirkulationen. Syre är viktigt för en välfungerande kompost.
5. Sätt ett lager med grenar och kvistar i botten på odlingsområdet. Stampa ner kvistarna.
6. Bred ut ca. 30 cm halm ovanpå kvistarna.
7. Lägg ca. 30 cm obrunnen hästgödsel ovanpå halmen och tillsätt därefter igen ett lager med halm, ca. 20-30 cm.
8. Blanda halm och gödsel och tillsätt ännu ett lager halm, ca. 20 cm.
9. Avsluta med ett lager kalkad matjord, ca. 20-30 cm.

Obs! Under odlingssäsongen kommer halmen och gödslen att ”brinna ihop”, vilket betyder att odlingsunderlaget kommer att sjunka ihop. Fyll därför gärna upp till kanten när du anlägger varmbädden.

Det tar ett par veckor innan varmbädden är klar för användning. Du kan följa med temperaturutvecklingen i varmbädden med en termometer. När nedbrytningsprocessen kommer igång kan temperaturen stiga upp till 40-50 C. När temperaturen i jorden är ca. 12-15 C kan du börja så och plantera.

Om gödseln och halmen känns torr skall du vattna för att få fart på processen.

Också om du inte vill anlägga en varmbädd är det bra att börja med med kvistar och annat grövre material på botten av nyckelhålsträdgården.

Owes växtval

I vår nyckelhålsträdgård planterade vi:

• Jättepumpa/hallowen pumpa, Cucurbita pepo, Rocket F1
• Squash, Cucurbita pepo, Black Beauty
• Frilandsgurka, Cucumis sativus, Corentine F1
• Indiankrasse, Trophaeolum majus nanum, Out of Africa
• Sammetstagetes, Tagetes patula, Mowgli Bicolor

Fröna grodde och växterna frodades

Komposteringens ABC

En kompost för trädgårdsavfall är ett måste i varje trädgård! En välfungerande och välskött kompost processar avfallet från din trädgård till näringsrik och nyttig jordförbättring i trädgården.

För en fungerande kompost, tänk på följande:

• Syre. Nedbrytningsprocessen kräver syre för att fungera optimalt. Bygg gärna komposten så att tillförseln av syre tryggas. Det här kan du göra t.ex. genom att placera grova kvistar på botten av komposten.
• Vänd komposten. Du behöver vända komposten två gånger per år - vår och höst. Då de olika lagren blandas tillförs syre som påskyndar nedbrtyningsprocessen.
• Håll komposten fuktig. En torr kompost är en död kompost. För att organismerna som sköter nedbrytningen av det organiska avfallet skall kunna leva och fungera krävs det fukt. Fukthalten i komposten skall motsvara en fuktig disktrasa - alltså fuktig men inte rinnande. Genom att kontinuerligt tillföra färskt material i komposten upprätthålls fuktigheten. Om komposten verkar torr och kall kan du gärna vattna den.
• Värme. Nedbrytning av allt organiskt material skapar värme. För att komposten skall fungera optimalt bör temperaturen ligga omkring 35-55 C.
• Undvik ogräsrötter och växtsjukdomar. I princip allt trädgårdsavfall lämpar sig för kompostering. Undvik dock att sätta svåra rotogräs som tex tistlar i komposten. Undvik även ettåriga ogräs som bildat frön. Sätt inte heller material som du misstänker har växtsjukdomar i komposten.
• Finfördela materialet. Ju mer finfördelat materialet är, desto snabbare sker nedbrytningen. Det lönar sig därför att riva eller hacka sönder större växtdelar innan de sätts i komposten.

Sköt om din kompost som en god vän – det återbetalar sig tusenfalt och är mödan väl värd!

Läs mera om kompostering här

Vi är optimister. Vi tror och hoppas att våren skall komma i mars, ja men den är ju en vårmånad! Men sanningen är den, att vintern mycket sällan är slut i mars. Den har sin egen vilja och kan pågå ännu in i april och fortsättningsvis knäppa till oss i maj med minusgrader och frost.

Men det hindrar inte ett odlarhjärta. Och vill man börja så tidigt som möjligt, då ska man satsa på att bygga en varmbädd, bygga uppåt, odla ovanpå och inte gräva neråt.

Vi gjorde det i form av en nyckelhålsodling, med ved som konstruktionsmaterial och en kompost i mitten. Zucchini, frilandsgurka och pumpa blev de sorter som fick trona i denna vackra vedborg och resultatet har jag inte helt kommit över ännu, hur kan något bli så stort?

Och snö är inte endast av ondo för trädgården. Den är fenomenal som isolering och kylan skyddar mot skadeinsekter. Så vintervilan behövs och det händer saker där under snön.

När din egen trädgård är snötäckt och vit och det enda du längtar efter är grönska, det är då du ska öppna upp din växtpress och försiktigt plocka fram pressade trädgårdsminnen från förra sommaren. Och sen bjuda in grannen på en välbehövlig zucchinipasta.

Nyckelhålsträdgården - en genial idé
Squash, pumpa och gurka – inflammationshämmare som mättar bra
Få rätt pH-balans i kroppen
Zucchinitagliatelle med rostade pumpakärnor
Inlagd gurka
Tjälen - gratis arbetskraft
Växtpress

Trädgården på Strömsö söndagen den 8 februari kl 17.25 i Yle Fem

Alla har vi väl pressat nån blomma inuti vår favoritbok nån gång? Vill man ta vara på flera växter och dessutom med stil, då är det dags att göra en egen växtpress!

Att samla växter under en sommar är som att samla minnen, ögonblick av lukt, värme, former och som ger den där härliga lyckliga känslan inombords. Och böcker funkar fint som tyngder, den gamla hederliga telefonkatalogen också, men en växtpress är bäst för ändamålet.

Du behöver:

• 10 st. gråkartong 25 x 35 cm, 2mm i tjocklek.(Bra storlek när A4:or ryms och lämnar kant runt om)
• 2 st. fanerskivor 25 x 35 cm, 8mm
• A4 tunt ritpapper (ju ”sämre” kvalitet desto bättre, då sug fukten från växten upp bättre)
• 2 gamla läderbälten
• svart och vit hobbyfärg
• penslar

Så här gjorde jag:

Måla med vit färg blommor, texten växtpress eller lämplig dekoration. Jag målade ”Trädgården på Strömsö”´s logo på framsidan.

Placera alla 10 kartongsidor i en hög med ritpapper emellan. Sätt en av de torra träskivorna som botten och den andra som översta lock. Spänn bältena runtom och klipp bort överflödig längd av bältena. Stansa eventuellt nya hål i bältena så det går att justera efter hur mycket växter som sätts i pressen.

Klart. Låt samlandet börja!

Pumpa, squash och frilandsgurka är lättodlade i vårt nordiska klimat och brukar ge stora skördar. I slutet av sommaren står man där med enorma mängder zucchini och pumpor som tycks ha tagit över hela trädgården. Då är det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång att lägga in, frysa ner och fylla förråden.

Squash kommer ursprungligen från Amerika, och utgjorde tillsammans med bönor och majs basen i både urbefolkningens och nybyggarnas föda. Indianerna kallar dem för de tre systrarna.

Pumpa tillhör samma familj, och zucchini är egentligen en sorts squash som heter zucchini så länge den är liten och späd. Pumpa och de varianter av squash som har orange fruktkött är de nyttigaste eftersom de innehåller höga halter av betakaroten.

Pumpa för äldre män

Det orange köttet i pumpan är väldigt rikt på antioxidanten betakaroten, och är därför antiinflammatoriskt och stärker cellernas försvarsmekanismer. Pumpafröna har samma effekt men stärker också lederna, hjärtat och blodcirkulationen.

Mest intressanta är de kanske för att de kan motverka godartad prostataförstoring, ett ämne i fröna hämmar ett enzym som påverkar tillväxten i prostatacellerna. Några portioner pumpa varje vecka och en eller två matskedar pumpafrön om dagen kan alltså vara välgörande särskilt för äldre män.

Helt obehandlade kan pumpafrön vara lite tråkiga, ungefär som att tugga på en bit kartong. De gröna är godast, och om man rostar dem en stund i en stekpanna tills de börjar poppa (som popcorn) blir de härligt knapriga och får en fin nötsmak. Rostade pumpakärnor är goda att strö över en sallad, eller bara äta som snacks. Eftersom de innehåller en hel del fett är de ganska mättande, vilket ju kan passa bra i en sallad.

Mättande fibrer

Squash och zucchini är inga näringsbomber och brukar oftast användas som utfyllnad i mat. De innehåller liknande ämnen som pumpa, men inte lika mycket. Däremot är det mycket energi i squash, och fibrerna ger en bra mättnadskänsla.

Testa att ugnsrosta squash, grilla den i tunna skivor eller panera och steka squashskivor som ett alternativ till stekt strömming för vegetarianer. Zucchini passar bra i raw-mat, och man kan göra en fräsch zucchinipasta som är helt glutenfri och går att använda istället för vanlig pasta till bolognese, carbonara eller lasagne.

Bra vätskeersättning

Gurka har mer att bidra med än man kan tro. Den är väldigt rik på mineraler och vätska, så en gurka kan fungera som vätskeersättning under varma dagar, efter hårda träningspass eller vid diarré. Gurka innehåller också kalium och magnesium som motverkar benkramper, något som lätt uppstår vid uttorkning.

Fibrerna i gurkan hjälper till vid matsmältningen och kan lindra eller motverka förstoppning. De ger också en bra mättnadskänsla. Låt skalet på gurkan vara kvar, eftersom det är där de flesta mineralerna sitter. Hela gurkan är basbildande i kroppen och kan motverka sur mage.

Och det där med att ligga och vila med gurkskivor på ögonen? Jo, där finns faktiskt en poäng. Fruktköttet i gurkan dämpar hudirritationer och innehåller inflammationshämmande C-vitamin.

Näringsinnehåll

Squash och zucchini - vitamin B1, B2, B6, C, K, betakaroten, folat, koppar, magnesium, mangan, fosfor, kalium, fibrer

Pumpa - vitamin B1, B3, B5, B6, C, betakaroten, folat, koppar, mangan, kalium, fibrer, omega 3

Pumpafrön - vitamin E, K, koppar, järn, magnesium, mangan, selen, fosfor, zink, omega 3, protein, steroider, steroler

Gurka - vitamin A, C, folat, magnesium, mangan, molybden, kalium, kisel, fibrer

Läs också
Få rätt pH-balans i kroppen
Zucchinitagliatelle med rostade pumpakärnor
Inlagd gurka

Det är med avund i blicken jag tittar på engelska trädgårdsprogram eller läser om prunkande trädgårdar i södra Sverige. Är det galenskap att försöka odla någonting på nordligare breddgrader? Är det som att slåss mot väderkvarnar?

Men tänk att det finns fördelar med vårt nordliga klimat och det finns också knep för hur man får saker att växa även om omständigheterna inte är de gynnsammaste. Ett tjockt snötäcke gör att plantorna inte fryser bort på vintern. Det ligger som ett täcke över mullbänkarna och skyddar mot sträng kyla och uttorkning.

Tjälen brukar inte ses med blida ögon av bilister och gårdsägare, för då tjälen går ur marken på vårarna brukar det ofta uppstå gropar i vägarna och sprickor i asfalten. Tjälen rör om och vänder på marken.

För en trädgårdsägare är det här en fördel eftersom trädgårdsmyllan ändå ska vändas på vårarna. Tjälen är gratis arbetskraft då den luftar jorden på vårarna. Låt vara att den inte gör hela jobbet, men det är en hjälp på vägen.

Det finns förstås försvårande omständigheter. Om det är en snöfattig vinter kan växterna frystorka. Det innebär att solen värmer de kala grenarna och vätska avdunstar. Men även vinden ger samma negativa effekt fastän det är molnigt. Då marken är frusen kan växten inte ta upp vatten med rötterna och växten torkar. Tjälen är bra för att hålla sorkarna borta. Om det finns snö men inte tjäle trivs vattensorkar.

En som kan knepen i ett nordligt klimat är trädgårdsmästaren Leif Blomqvist som har en plantskola i Lepplax i Österbotten. Upphöja växtbäddarna gör att man det inte blir för vått och att mullen blir luftigare. Ett gammalt talesätt säger att man vinner en växtzon genom upphöjda växtbäddar.

Trädgårdsmästare Leif Blomqvist. Leif Blomqvist Bild: Yle

Oftast placerar vi köksträdgården lite i skymundan längst ner i ett hörn av trädgården. Den känns lite trist med sina raka strikta rader och är inte någon speciell fröjd för ögat. Så behöver det inte vara.

Den klassiska franska köksträdgården, också kallad potagere, är en fröjd för ögat med sina olika mönster, färger och bladformer. I en potagere möter nyttan skönheten.

En potagere anlägger du absolut inte i en undanskymd vrå i trädgården, utan på bästa paradplats där alla kan beundra dess skönhet. Solkungen, Ludvig XIV av Frankrike (1643-1715) lät anlägga den största och vackraste potageren i Versailles trädgård. Den kom att bli vida känd och omtalad runtomkring hela Europa.

En potagere byggs upp i olika mönster. Man kombinerar traditionella köksväxter med blommor och beaktar också bladformer, växtsätt och färger.

Så byggde vi vår potagere

En plats i solen

För att få ett så bra odlingsresultat som möjligt är det viktigt var du placerar ditt trädgårdsland. Största delen av våra grönsaker och sommarblommor vill gärna ha så mycket ljus som möjligt, full sol eller vandrande skugga. Ett blåsigt läge torkar ut växterna och kyler ner dem speciellt under våren och hösten.

Placera därför gärna ditt trädgårdsland i lä eller skydda det mot blåsten med hjälp av häckar, murar eller staket. Ju mer sol och vindskydd din potagere har desto bättre mår den.

Lär känna din jord

Oavsett om du odlar grönsaker eller prydnadsväxter är nyckeln till en lyckad odling jordmånen. Det är viktigt att du lär känna din jord. Jorden brukar indelas i olika jordarter. Man talar om lerjordar, sandjordar, moränjordar och organiska jordar.

Lerjorden är tät, tung och kall. Den slammar lätt igen och behöver både sand och organiskt material för att få en mer lämpad struktur. Sandjorden släpper lätt igenom vatten och är porös och varm. Moränjorden liknar sandjorden men innehåller flera olika grovlekar på materialet. Den organiska jorden innehåller mycket kväve, men är fattig på kalk och fosfor. Den är också rätt kall och blir lätt för våt.

En bra matjord skall vara lagom porös och innehålla både lera, sand och organiskt material. Att få till en fin matjord tar vanligen många år och det är en fortgående process.

Olika sorters grödor behöver olika sorters jordmån. Också behovet av djup på matjorden varierar. Rotfrukter som t.ex. morötter, palsternackor och svartrötter behöver djupare jord än grödor som växer ovanpå marken som t.ex. sallad, kål.

För att lyckas med ditt trädgårdsland behöver du ca. 50 cm djup matjord från början, men eftersom den innehåller organiskt material, som bryts ned efterhand minskar djupet med tiden. Därför måste du årligen tillföra kompost eller annat organiskt material. Om du är osäker på vad din trädgårdsjord innehåller så kan du ta ett jordprov för analys.

Läs mera om olika sorters odlingsjord här.

Gödsla ekologiskt

Välbrunnen stallgödsel från häst, ko eller höns är mycket lämplig för trädgårdsland. Den innehåller alla näringsämnen som växterna behöver och också organiskt material och mikrober som behövs för en levande jord. Det räcker med mindre mängd hönsgödsel eftersom den innehåller mera kväve än häst- och kogödsel.

För grundgödsling på våren är ca. 3-4 kg per kvadratmeter lämpligt. Kreatursgödseln skall vara ordentligt brunnen innan du använder den, annars kan den innehålla oönskade mikrober.

Det finns också andra ekologiska gödselpreparat som kan användas, t.ex blodmjöl (kväverikt), benmjöl (fosforrikt), alg-tångmjöl (höjer ph-värdet), tång (kaliumrik) och träaska. Urin (kväverikt) och nässelvatten kan användas som tilläggsgödsel under odlingssäsongen. Kom ihåg att alltid spä ut urinet med vatten innan du använder det.

Här kan du läsa mera om gödsling.

Fröna grodde och växterna frodades

Owes växtval

• Grönkål, Brassica oleracea var. Sabellica, `Westland Winter`
• Persilja, Petroselinum crispum, `Mooskrause 2`
• Ringblomma, Calendula officinalis, `Zwerg Bonbon`
• Sammetstagetes, Tagetes patula, `Mowgli Bicolor`
• Gulbeta, Beta vulgaris var. Lutea, `Burpee`s Golden`
• Rödbeta, Beta vulgaris var. Conditiva, `Bulls Blood`
• Svedjerova, Brassica rapa, `Petrovskaja`
• Palsternacka, Pastinaca sativa, `White Gem`
• Mangold, Beta vulgaris var. Cicla , `Rainbow Chard`
• Morotsmix, Daucus carota L, `Harlequin Mix F1`
• Lökmix, gullök, silverlök och rödlök
• Majrova, Brassica rapa (Rpifera.gr.), `Purple Top White Globe`
• Palmkål/Svartkål, Brassica oleracea var. Sabellica, `Nero di Toscana`
• Rosenböna, Phaseolus ciccineus, `Sunset`

Odlingstips

• Rita en karta över ditt trädgårdsland. Rita också in eventuella mönster du sår i, som stöd för minnet då du skall rensa och gallra. Kartan hjälper dig att planera följande års odling och rotationen av växter.
• För att undvika växtsjukdomar är det bra med rotation. Odla helst inte samma växt på samma plats flera år i följd.
• Täck sådden med fiberduk. Duken höjer temperaturen, bibehåller fukten i jorden och skyddar mot skadeinsekter.
• Gallra, rensa, vattna och luckra upp jorden vid behov. Uppluckring av jordytan tillför jorden syre och bryter den kapillära avdunstningen (fukt).

Vi är rätt ödmjuka i Finland. Vi jobbar hellre än skryter över vår egen betydelse över resultatet. Några sådana betänkligheter led inte Ludvig XIV av.

Solkungen, som Ludvig XIV gärna ville bli kallad, ville vara bäst och störst och så exotisk som möjligt. Hans slott i Versailles inramades av en fantastisk trädgård som byggde på symmetri och former.

Nu ville inte vi vara sämre. Men vi tog ner det några steg och tänkte oss en köksträdgård indelad i sjok och mönster. Det tänkte vi oss kunna hantera och det passar bättre med den österbottniska mentaliteten. Och vad är då bättre att fylla den med, än våra kära trogna rotsaker. Rotsakerna som utgjort basen i våra kök och fyllt hungriga magar i århundraden.

Med det sagt behöver man ju inte alltid utgå ifrån vad som borde vara rimligt. Mandelpotatisen t.ex., den borde ju inte växa så bra uppe i Lappland, ändå gör den det! Och att göra häckar av grönkål och sen äta upp dem i form av chips, känns också oväntat, men fullt möjligt.

Och för att ytterligare bevisa vad som faktiskt kan skapas för att lämnas till eftervärlden, helt enligt Solkungens självsäkra manér, tycker jag att vi ska göra flera grafiska minnesbilder att sätta upp på väggen, som konstverk för andra att beundra. Kan Solkungen så kan vi!

I en potagere möter nyttan skönheten

Trädgården på Strömsö söndagen den 15.2 kl 17.25